Kapitel 44: HELVETESNATTEN......


Sonen kom ner på lördagskvällen.... Vi tittade på TV med Mela och hon mådde hyfsat trots att hon hade ont i magen....
Vid åttatiden skulle den vidriga sköterskan ge henne en spruta för att tvinga igång tarmen.....
Mela dåsade till men vaknade vid niotiden likblek, blodtrycket låg på 200 och pulsen var uppe i 170!!!
Hon mådde fruktansvärt illa och hade fasansfulla magplågor.....

Ur såret efter den första tarmoperationen rann det svartgrön sörja.....
Vi fick vänta länge på läkaren för han var ju upptagen med "svårt sjuka patienter" och när han kom ville han att vi skulle avvakta till morgonen...
Det sattes en kateterpåse över såret för att man skulle mäta hur mycket som rann ur buken....

Vid ett tiden var jag svimfärdig och var tvungen att gå och lägga mig en stund....
Jag bad Mela om att inte fråga efter mig om hon inte mådde sämre...
Klockan tre ringde sköterskan efter mig och sa att hon var sämre och att hon varit vaken hela natten....
Mela bad om förlåt för att hon bett mig komma och jag kände mig som en jävla svikare...
Hur kan jag gnälla om att jag är trött efter allt som hon måste stå ut med????

Sex på morgonen bestämde de sig för en akut operation och de kom iväg vi sjutiden....
Tarmen hade av sprutan som skulle sätta igång den spruckit och tarminnehållet runnit ut i buken......
Nu tog man bort den skadade tarmen och satte dit en stomi (påse på magen) för att avlasta resten av tarmen.....


RSS 2.0