Kapitel 33: 5 MAJ


I kapitlen som följer kommer jag att utgå mycket från de dagböcker jag skrev sommaren 2006.....
Vissa saker kommer att såra en del och annat lämnar jag som sårar för mycket.......



Idag på eftermiddagen var Melas pappa och Sonen tvungen att åka hem till lillasyster och hundarna...
Jag kände paniken komma för att vara ensam här....
Visst, Mela var i goda händer men tänk om något händer ?
Under gårdagen fick hon en "track" inopererad i halsen för att slippa ha tub i halsen...
Det kommer att underlätta för henne när hon ska vara vaken eftersom det inte irriterar lika mycket som en tub i munnen...

Personalen på ECMO har skrivit i dagboken:
"Du har högsta prioritet på ett par nya lungor och vi håller alla tummarna för dig att det ska bli snart. Tills dess kommer du att vara hos oss och få hjälp av ECMO-pumpen"

Då förstod jag att Mela inte kommer hem mer OM hon inte får några nya lungor........

Dagarna gick och Mela hölls nedsövd för att kroppen skulle få vila...
Jag satt vid hennes sida från morgon till kväll, höll i hennes hand och baddade pannan.....
Utanför var det ovanligt varmt för att vara i början av maj och värmen letade sig in genom det öppna fönstret på avdelningen.....
När jag gick till mitt rum för natten följde ångesten med som en klump och jag var livrädd för att vara själv........
På avdelningen trodde jag iallafall att jag hade någolunda kontroll över situationen men ensam på nätterna rev jag min själ blodig....
Tidigt på morgonen med frukosten i handen (det lilla jag fick i mig) sprang jag till ECMO-avdelningen och tackade Gud för att inte det värsta hade hänt under natten........


RSS 2.0