1 ÅR........




Älskade lilla mamma....
Jag kan inte fatta att det gått ett helt år sedan du lämnade oss och livet....
Varje dag lyfter jag luren för att ringa, precis som jag alltid brukade göra, men hejdar mig i sista stund...
Dina nummer finns fortfarande inlagda i min mobil.....
Jag sneglar nästan dagligen in på din gård för att kanske få en skymt av dig i favoritsoffan med stickningen i högsta hugg...

Jag kollar vinnarna i Tinelinstadens morgontidning varje lördag för att se om du eller kanske jag (för du skickade ibland in korsordslösningarna i mitt namn) har vunnit trisslotter....

När jag hör en vespa närma sig på bussgatan utanför förväntar jag mig nästan att det är du som i maklig takt kommer körandes trots att vespan numera står i mitt garage och det är jag som kör den....
Du lilla mamma som alltid svarade på mina blogginlägg, som alltid hade något klokt att säga och som alltid skulle finnas där...

Tomt är det och den enda trösten är att du har Mela hos dig och med henne har man ju aldrig tråkigt....

♥♥♥♥ Puss från den ena sidan till den andra och hälsa till Mela...... ♥♥♥♥♥



BYRÅKRATI SÅ IN I H..........



Ska man skratta eller gråta?

 När vår mamma gick bort förra året efterlämnade hon inget i dödsboet efter begravningskostnaderna. En dödsboanmälan gjordes och registerades hos skattemyndigheterna. En kopia av den skickades till de berörda instanser som hade fordringar på henne vilka då avskrevs. I augusti i år dimper det ner ett brev från skattemyndigheterna om att min mamma hade fått restskatt under året. Jag skickade då återigen in dödsboanmälan trots att den redan fanns hos de och ville ha en bekräftelse på att skulden avskrevs. Svaret var

"Skatteverket saknar laglig rätt att avskriva skatt. "

 Min följfråga blev då: Vem ska betala restskatten när min mamma är död? Det nya svaret var :

 " Om den kvarstående skatten inte betalas kommer beloppet att lämnas till Kronofogden, detta görs i så fall vid den skattekontoavstämning som sker vid årsskiftet. Någon ytterligare handläggning av den kvarstående skatten sker alltså inte hos Skatteverket"

Här ska alltså en skatteskuld bollas fram och tillbaka mellan olika instanser som lägger på ränta och avgifter på en skuld ägd av en fysisk person som inte längre existerar!!!!

Hur många personer ska vara involverad i en skuld som skrivs av om fem år som skatteskulder gör när inte personen i fråga finns kvar varken som personnummer eller som levande person???

Min mamma skulle vrida sig i sin grav, var det nåt hon var noga med så var det att betala sina skulder men som död har man ingen inkomst, inget personnummer och inget liv....

Skulle jag betala den??
Nej, jag kommer förmodligen att ha fullt upp med min egen restskatt den dag jag är död och skattemyndigheterna hotar med indrivning...



TJUV-ÅKARE........




Idag har jag premiärkört Vespa för säsongen....
Eller egentligen.....
Idag har jag kört mammas vespa till jobbet och jag kände mig som en bov....
För trots att hon skrivit att hon ville att jag skulle ha den när hon gått bort kände jag mig som om jag tjyvlånat den som man gjorde med brorsans moppe långt innan man hade ålder inne för att köra den....

Mamma var så dödligt rädd om sin vespa att hon bara i yttersta nödfall lånade ut den till nån.....
Så när jag körde hemifrån i morse med hennes hjälm på skallen tyckte jag att hon tittade lite argt på mig....

Men jag FÅR köra den numera....
Både lagligt och med hennes välsignelse hoppas jag.........

Nu ska jag ta reda på tvätthögen som svämmar över i badrummet innan maten är klar om nån timme.....



DEN SISTA STUNDEN...........





Så kom då den ofrånkomliga dagen då vi skulle ta avsked av vår mamma Ufis......
Till Refreshments gick vi in i kapellet.......
Den vita kistan omgiven av ljus, massor av foton på mamma och en enormt vacker kistdekoration med tulpaner, rosor, gerbera, riddarsporre och gröna blad......
Vinröda matchande band där det stod skrivet...."Sov Gott Ufis, Vi möts igen........

En mäktig historia om mammas liv blandat med musiken hon gillade mest......
Utdrag ur hennes blogg och ett tänkt blogginlägg om just det här tillfället......

Självklart var vi ledsen.........
Särbon hade mycket svårt att hålla sig samlad........
Det var ju andra gången han förlorade en kärlek  till cancern......
Men vi kunde ändå le mellan tårarna åt minnen som presenterades........



Vi tog farväl till Elvis Always om my mind.......
Högen av rosor växte på kistan........
Vi stannade kvar för att skriva personliga hälsningar på kistan........
Ord som var för svåra att uttala............
Så gick vi ut ur kapellet och lämnade mamma kvar.........
Från och med nu finns hon bara kvar i hjärtat och där vårdar jag henne ömt.......



Vi åkte vidare till mammas forna arbetsplats för att prata och äta smörgåstårta.......
Jag fick träffa min morbror som jag inte sett på över 20 år..........
Då också  på en begravning....
Min morfars.......
Han bor inte längre i Sverige utan bor sedan länge i Cambridge, Storbrittanien.....
Han vill att vi kommer över och hälsar på......
Vi är ju den sista länken han har kvar på sin familjs sida...........

Jag fick träffa mammas mostrar.......
Moster B har jag ju haft kontakt med den sista tiden men Moster K har jag inte träffat sedan....
Ja just det, en begravning för mammas mormor för många år sedan.......

Varför ska man bara träffa släkten vid begravningar?
Jag lovade min morbror att jag ska åka över till England och banne mig att det ska bli gjort under det här året...
Det ger jag mitt ord på........ 



Efter några timmar skiljdes vi åt.........
Nu ska vi gå vidare men minnena tar de aldrig ifrån mig.........



BEGRAVNING IDAG........




Det drar ihop sig........
Om ett par timmar är begravningen för mamma......
Det känns onekligen lite underligt.....
Har haft så mycket att göra den sista tiden så att det inte har fastnat riktigt än.......
Men nu är alla förberedelser klara och jag väntar bara på att mammas särbo kommer så vi får åka.....

Det var en spekulant och tittade på mammas radhus i morse också.....
Och han ville ha det.......
Så nu kommer det att bo någon annan där från den 1 februari.....



TOMT & KALLT......




Idag tömde vi mammas radhus.........
Nu gapar rummen tomma och ekande......
Kvar finns bara hålen i väggarna där tavlorna suttit och fettfläckar på tapeten i sovrummet där sängen stått.....
Tomt är förrådet som tidigare svämmat över av naturmaterial hon skapat i......
Tomt är garaget där vespan trängts med motionscykel och hammock......
Tomt är sinnet just nu också........
Tom, trött och totalt tömd på emotionella känslor........

Jag frös när vi åkte hem........
Inte på grund av kylan utanför.......
Nej kylan kom liksom innifrån och letade sig ut genom huden.......

Skitig kände jag mig också.........
Både bildligt och bokstavligt......
Den bokstavliga kunde jag duscha av mig men den bildliga smutsen dröjer sig kvar.........

Vi körde tre fulla lastbilsskåp med sopor till återvinningen............
Eller det som vi bestämde var sopor...........
Det betydde annat för mamma.........

Röda Korset kom och hämtade det som vi inte tyckte var sopor men som vi inte ville ha.......
Det blev en lastbil det med...........
Sånt som mamma brydde sig om men inte vi..........

Några lådor sparade vi........
Fotografier och en del saker som kan inbringa lite värde..........
Som om livet kan köpas för pengar.........

Slutligen tog vi de kartonger vi packat var och en med saker vi ville behålla för oss själv......
Kartonger med skiftande innehåll............
Jag vet inte vad min allra yngsta bror tänkte på när han enbart ville behålla pappersbakformar från Dollar store....

Som sagt var......
Kylan var påtaglig i Tinelin i kväll...........
Men då ringde telefonen........
Begravningsförättaren ville läsa upp vad hon skulle säga på onsdag och presentera musiken........

Jag och mina bröder hade satt ihop bilder på mamma från att hon var liten till hennes sista år......
Bilderna ska användas under begravningen.....
Dessa  bilder låg uppradade på diskbänken när telefonen ringde........
Medans förrättaren läste tittade jag på bilderna......
Jag blev varm inuti trots att tårarna rann........
Jag kände att orden hon sa kom direkt från hjärtat och det var som om hon kände mamma sedan länge.....
Och jag kände att mamma var där i köket, bland alla bilder kände jag att jag var glad att jag fått just henne till mamma.............
Och att hon finns med mig var jag än går och gör.......
För som mamma försvinner man bara inte.........


 



ÅÅÅÅÅÅÅÅRÅÅÅÅÅÅ.............



Meeeeen, det tar ju aldrig slut!!!!
Kanske är jag en tidsoptimist men jag trodde verkligen att vi skulle hinna bli färdig på en helg med mammas radhus.......
Allt sabbades av att återvinningen inte hade öppet på söndagar.......
Nu är bilen full av sopor och allt annat står staplat efter väggarna.....
Förrådet och garaget är också kvar!!!!

Nu tycker jag inte ens att det känns jobbigt mentalt längre (just nu)
Jag vill bara att det ska bli klart nångång......
Fixade snabbledigt med min kollega i morgon i alla fall eftersom min bröder är lediga då också.......
Så i morgon bitti har vi dejt på återvinningen när de öppnar klockan åtta........



I STAPLAR........




Efter åtta timmars slit både fysiskt och psykiskt har vi sorterat och packat det mesta inomhus.....
Den stora lastbilen är full av säckar som ska till återvinningen på  måndag då vi inte hann in idag..
I sovrummet står flyttkartonger staplade i väntan på hämtning från Erikshjälpen/Röda Korset.......
I vardagsrummet står urplockade hyllor också och väntar på hämtning........
I köket gapar skåpen tomma.........

Vissa möbler tog Sonen hand om........
Han har ju ett eget radhus att fylla och det känns som om Ufis flyttar med honom lite........
Andra saker hade jag svårare att hantera.......
Hennes stora nallebjörnssamling tex.....
En av mina bröder stuvade ner dem i en svart sopsäck i väntan på att någon annan kommer att bry sig lika mycket om dem som mamma gjorde........

Jag vet......Det är bara saker....gosedjur.....men för mig som vet vad de betydde för mamma hoppas jag naturligtvis att de blir omtyckta av någon annan också och inte hamnar på soptippen..........
Mina bröder plockade också ur bokhyllan.......
Stuvade i flyttkartong efter flyttkartong och staplade i sovrummet......
Det var lika bra att jag inte såg vad det var........

Själv tömde jag badrummet.........
Parfymer, tandborste, hårspray, kammar, borstar.......
Allt åkte ner i en svart sopsäck och hamnade i lastbilen i väntan på återvinningen...........
Man fick stänga av liksom.........

Den enda fördelen med den här dagen var att umgås med alla mina bröder på samma gång......
Mellan packningarna fikade vi, pratade, skrattade, åkte och käkade.......
Jag kommer faktiskt inte ihåg när vi umgicks alla samtidigt sist.......
Det kommer alltid något i vägen........
Men det var riktigt trevligt mitt i alltihop........

I morgon väntar fortsättningen......
Resten ska packas, förrådet ska plockas ur, garaget tömmas och lampor ska skruvas ner.......
Sen väntar hämtning i början av veckan och städfirmans flyttstädning........
Och sen då?............
Ja sen är åren på mammas gata borta för alltid...........



OLUSTIGT........




Fredag igen och jag vilar upp mig inför helgen....
Har tänt ljus överallt, har en gratäng i ugnen och biffarna i marinad......
Utanför är det iskallt och kylan tränger innanför skinnet.
Eller är det den ofrånkomliga mastodantuppgiften som väntar i helgen som får mig att frysa inombords....

Jag tycker att jag klarat sorgearbetet hyfsat, all press både före och efter mammas död......
Planeringar, uppsägningar, telefonsamtal, inbjudningar osv....
Under hela tiden har jag förträngt att vi är TVUNGEN att plocka ur det som var hennes hem......
Den plats på jorden som hon bokstavligen sa att de fick bära henne ur.......
Hennes minnen, hennes dofter, hennes möbler, hennes blommor, hennes älskade trädgård hennes ALLT....
Efter helgen finns inte den platsen längre.......
Efter helgen ska man våndas för att man kanske har slängt saker man sedan ångrar..
Efter helgen är HENNES radhus någon annans.......
Jag kommer nog att gå långa omvägar under en tid för att slippa se inkräktarna........

Ge mig kraft att stå hel efter den här helgen....
Jag behöver det........



PLANERING VID KÖKSBORDET.......




Kvällen har jag och mina bröder tillbringat med att planera mammas begravning......
Kvinnan som ska leda den var jättetrevlig och fyllde sitt block med information om mammas liv....
Eftersom vi ska ha en borglig begravning kan de te sig hur som helst och jag tror att mamma kommer att vara nöjd med den.......
Hon avskydde verkligen sorgliga, högtidliga, uppklädda förättningar med tung musik och en allvarlig präst som predikar med monotont röstläge.......

Den här begravningen kan bli riktigt rolig om man nu får tycka att en begravning KAN få vara rolig.......
Jag hoppas och tror att gästerna kan få sig ett gott skratt till och med........
Och musik som man inte specifikt förknippar med begravningar........

Och ja...........
Huset blev nystädat och en nybakad kaka stod på bordet med nybryggt kaffe för sån ÄR jag........
I morgon väntar after workspelning i Sportbaren för Fröken Piano och mig.......

 



STOR-RÖJ........




Idag har jag tillbringat dagen med att tillsammans med mina bröder och Sonen tömma mammas vind........
Sortera, paketera och köra till återvinningen.......
Det tog i princip hela dagen..........

På vinden har man ju mest en massa skit som man inte har nån användning för (det insåg jag när nästan allt som jag ställt upp där hamnade i återvinningens containrar) så det var inte lika svårt att urskiljningslöst kassera de sakerna......
Det blir väl värre när man kommer till de mera personliga sakerna...........

Men som en av mina bröder sa.........
Mamma har inte så mycket saker.........
Tänk hur det ska bli den dagen vi ska ta reda på efter pappa...........
HAN har grejer han.........
I massor............

Men nu räcker det med dödsfall på ett tag.......
Han får lov att leva riktigt länge ............


TACK FÖR ERA TANKAR..........




Idag hämtade budbilen alla hjälpmedel hos mamma........
Det var skönt...........
Alla saker som så starkt påminde om hennes sjukdom och död var med ens borta......
Det enda jag inte fick bort var den fräna doften av sjukdom........
Trots att jag öppnade korsdrag, tvättade bort all tvätt, använde rengöringsmedel..........

Jag plockade ihop kläder ur garderoben som jag ska lämna hos begravningsbyrån........
Täcke, kudde, fotografier som betydde mycket för henne..........
Funderade på att lägga med mobilen och glasögonen med om hon vill ringa :)

På eftermiddagen träffade jag och mina bröder personalen på begravningsbyrån.......
Ägaren kände jag igen sedan Melas begravning men han hade en ny assistent (?) som hade oss som premiärkunder......
Hmmmm.....
Undrar om hon valt rätt jobb.....
Hon trodde nog att hon var lättsam men det är väl ändå ett inkännande man behöver i det jobbet, eller???
Hon tuggade tuggummi, och strulade.......
Visst, hon var nybörjare och vi var väl sansade personer som inte bröt hop men ändå....

Hur som helst, Det enda vi vill ha hjälp med är just det vi inte kan göra själva dvs fixa kista, boka kapell och alla papper......
Resten gör vi själva................

Efterår gick vi till ett fik för att planera hur vi löser allt praktiskt........
Läste igenom mammas önskemål och bokade tider när ALLA samtidigt kan vara i mammas hus och plocka.......
Det gick ganska smärtfritt att komma överrens faktiskt........

Sedan åkte jag och min skjutsande bror till blomaffären och beställde blommor till begravningen.......
Lämnade tillbaka hyreskontrakt, larmet som hon hade haft och inkasserade nycklar från hemtjänst och nattpatrull.....

När jag sedan kom hem ganska tömd på energi hittade jag ett känslosamt brev i brevlådan......
Orden gjorde mig glad mitt i sorgen...........

På köksbordet låg det ett rosa paket som Dottern lagt in........
I paketet fanns en sann kärleksförklaring i form av ett armband.....
Tack älskade Dotter <3



Och slutligen strax efter sex ringde det på dörren....
Utanför stod ett blombud med en jättebukett med mina vårfavoriter........
Tack kära kollegor för ni tänker på mig och vet att jag köper tulpaner så fort julskinkan är slut :)



Nu ska jag fixa lite middag och faktiskt försöka släppa alla tankar på tunga uppgifter som ligger framför mig den närmaste tiden.........

 



TIDSFÖRDRIV FÖR ATT SLIPPA TÄNKA......



(Bilden jag gjorde till mamma Ufis profil på hennes blogg)

Natten var svår och under dagen idag har jag försökt hålla mig sysselsatt för att slippa tänka........
Började förmiddagen med att gå över till mammas radhus för att säga hej då till hennes särbo som varit kvar över natten...
Erbjöd honom att sova hos oss  men han ville vara i mammas närhet...
Han tar det hårt...mycket hårt.......
Förstod egentligen inte förrän nu hur oerhört mycket hon betydde för honom.......

Jag tyckte också att det svårt........
Dels var det jättetungt att gå in i huset.........
Alla minnena, dofterna, hennes glasögon på rumsbordet...
Hennes älsklingsfilt.........
Tofflorna..........
Avtrycken i sängen efter att de burit ut henne igår.......................

Vi stod en lång stund och höll om varandra särbon och jag..........
Grät ömsom tyst ömsom högt...............
Han fick ta med sig julblomman jag köpte åt mamma och när han sedan åkt stannade jag kvar en lång stund.......
Tittade på alla HENNES minnen...........
De minnen som jag och mina bröder inte delar men som betytt massor för henne...........

Nu skulle vi splittra dem...........
Rasera ett helt hem...........
Köra till återvinning och välgörenhet..........
Det rös i mig..............
Mycket klarar jag men det här känns oöverstigligt...........

Jag samlade på mig en del papper och gick hem.........
Resten av dagen har jag tillbringat i telefonen.........
Sagt upp avtal, bokat av läkarbesök, bokat tid hos begravningsbyrå, pratat med försäkringsbolag.......
Ett enda samtal och man är bortkopplad.........
Så fort gick det med hennes telefon........
Det nummer jag dagligen ringt i över 25 år finns det bara en hänvisning på numera...........

Men jag försöker ändå att se framåt.........
Som att jag i morse läste Dotterns blogg och hittade en mening där det stod:
"Jag som varje lördag åkte till mormor och spelade bingolotto och stickade när jag var liten......
Sedan hade vi fulaordtävling innan vi somnade"......
Vad tror ni jag hittade högst upp i boktraven i bokhyllan hos mamma idag???
Jo just "Stora Boken Om Fula Ord".......
Ett rent tillfälle eller???

Jag hittade även en mening ur ett mail från henne till min brorsdotter skrivet INNAN mamma blev sjuk........
(sorry L jag kopierade den ur din bilddagbok)
"Att bli äldre är en gåva, tycker jag, trots att åren rasar iväg. Jag vill ha minst 30 år till för jag är nyfiken på vad livet kan erbjuda. Bara jag fick vara frisk. Annars kan det bli till en pina. Och som många har sagt - ålder är bara en siffra, den rätta åldern sitter inombords!"

Det var liksom mamma i ett nötskal.......
Ännu tydligare blev det när jag läste igenom hennes papper idag.........

Jag har gått vidare förut......
Och KAN göra det igen.......
Ge mig bara lite tid........

 



ÄLSKADE UFIS.........


............BORTA FÖR ALLTID



Så kom då den ofattbara dagen när man återigen satt i Dödens väntrum......
Mamma hade varit medvetslös sedan igår kväll och jag och Sonen satt tillsammans och väntade på att hon skulle bli inropad.......
Två av mina bröder kom också men åkte efter några timmar........
Vi följde den smärtsamma andningen hela natten jag och Sonen...........

I morse var hon långt borta........
Andningen blev tyngre och tyngre.......
Palliativa teamet kom och konstaterade att det nu inte finns någon återvändo.......

Tjugo över två somnade hon in.........
Jag ljuger om jag säger att det såg rofyllt ut...........
Men jag är glad att jag var med... Ända in till slutet.............

Hennes särbo hann inte fram från de djupa hälsingeskogarna........
Han var helt förstörd när han äntligen kom fram och jag försökte trösta honom så gott det gick..........
Jag förklarade för honom att igår kväll innan hon gled in i medvetslösheten strålade hennes ögon och munnen log när hon fick höra hans röst genom telefonen........
Han fick den sista tiden av hennes vakna tid..........
Vi satt bara med ett skal som inte ens liknade mamma...........

Jag ville att det skulle gå fort men var ändå rädd........
Jag ville att hon skulle få gå fri samtidigt som jag ville ha henne kvar..........

Efteråt ringde jag mina bröder, min pappa, hennes bror, väninnor..........
Och varje gång bröt jag ihop..........
Mina bröder kom och vi satt en lång stund med mamma...........
Hon såg oerhört rofylld ut.........
Smålog lite under halvöppna ögon.............

Inte förrän efter sex kom bilen från Fonus och två kostymklädda män och hämtade henne.........
Under ett rött sammetstak bar de ut henne i bilen och hon var borta...........
Jag fattar det fortfarande inte................



EN SORGLIG JUL............





Den här julen har jag lärt mig att den inte bara är tindrande barnaögon, vackert inslagna julklappar, gröna granar, gnistrande snö, dignande julbord och lena julsånger.........
Den här julen var full med sorg, vanmakt och inre ilska..................
Sorg för att mamma glider längre och längre bort från oss, vanmakt för att inte kunna göra något och ilska för att andra runt omkring mig fortsätter att fira glättig jul som om ingenting har hänt...........

Julaftonen började med grötfrukost hos mig...........
Den skulle egentligen ha firats i en lugnare takt hemma hos mamma med knytkalas och en sista gemensam jul tillsammans med henne............

På torsdagen var hon dock så pass dålig att planerna måste smidas om..........
Vi kör knytet hemma i Tinelinhuset.....
Palliativa Teamet var ju hos mamma i torsdags och misstänker att hon fått en tarminfektion eftersom hon har såna diareér......
Hon får vätska via dropp och antibiotika men blir bara sämre.........

Jag och mina bröder gick över till henne efter frukosten hos mig och jag trodde nästan att hon var död när jag kom in.......
Grå i hyn, tungandats och väldigt svår att väcka............
Hon var förvirrad och kände inte igen oss när vi kom in..........

Hemtjänsten kom för att byta på henne och vi väntade i köket...........
Mina bröder stannade en liten stund och åkte sedan för att fira jul..........
Själv kunde jag inte gå.............
Jag kunde inte lämna henne ensam........
Skulle aldrig förlåta mig själv om hon fick dö i ensamhet............

Distriktssköterskan ringde och jag bad henne komma dit.........
Trots vädret.............
Hon skulle ringa in vak sa hon när hon kom...........
Hon förstod ju att jag inte kunde sitta här hela natten själv...........

Jag smekte mamma medans jag väntade på vaket............
Höll hennes hand och  småpratade med henne.............
Jag vet inte hur mycket hon förstod av vad jag sa........
Hon var i sin egen värld................
Sonen kom över och vi satt i tystnaden och kände ändå en slags inre frid över att sitta i dödens väntrum........

Jag ringde hem flera gånger för att tala om för Mannen och Dottern att jag blir sen.........
Jag bad till och med Dottern att ringa efter sin sambo för att han skulle hämta henne så att hon fick fira jul i alla fall men hon vägrade...........
När jag ringde för att tala om att vaket inte skulle komma förrän vid nio lovade hon att ha middag färdig tills dess......
Mat.......
Jag hade inte tänkt på att jag inte ätit något sedan grötfrukosten...........
Jag hade dunkande huvudvärk och värkande axlar när jag till sist försökte få tag i nån av mina bröder för att höra om de kunde åka ut och sitta hos mamma tills vaket skulle komma.............
Halv åtta kom en av mina bröder...........
Själv hade jag suttit där sedan ett........

Vi åt en avslagen middag och öppnade julklapparna vid tiotiden............
Kände att jag måste fokusera på att inte lägga för mycket sordi på stämningen som rådde........
Men efter julklapssutdelningen bröt vi upp ganska snabbt.......
Ingen var i vidare bra form för att fortsätta......

Jag sov hårt och tungt hela natten och var livrädd för att bli väckt av vaket........
Hade lämnat meddelande om att hon skulle ringa om det blev något........

Vid luchtid idag åkte jag och handlade barnmatsburkar eftersom hon inte ätit något.........
Sugrör för att underlätta när hon dricker, och kall coca cola.........
När jag kom in till henne sa vaket att hon var jättetrött och hade sovit mest........
Jag smekte mammas kind och hon sa att jag skulle lägga av..........
Hon kände inte igen mig och pratade  konstigt.......
Mumlade och pekade som om hon såg tydliga saker framför sig...........
Jag matade henne med en sked.......
Tugga efter tugga av barnmatsburken...........
Torkade munnen och gav henne att dricka med jämna mellanrum............

Inte under hela tiden jag var där gjorde hon en tillstymmelse att känna igen mig........
Samtidigt som det gjorde ont kändes det skönt.............
Det är bättre att hon är "väck" i huvudet  och inte känner rädsla, andnöd eller smärta.......
Det känns redan som om jag har  förlorat min mamma..........
Det är bara ett tomt skal som ligger i sängen med blicken redan på väg till andra sidan..........
Jag tror inte ens att det är dagar kvar.............
Jag tror att det är timmar..............

Så nån jul att tala om blev det inte i Tinelinhuset det här året.......
Jag sörjer det inte heller..........
Jag fick ju i alla fall tillbringa en sista jul med mamma......



SÅ MÅNGA TÅRAR..........




Ja jag vet.........
Bloggen har inte varit i prioritet de senaste dagarna.........
Det har varit fruktansvärt tunga dagar med kulmen idag...........
Mamma har blivit så mycket sämre sedan hon kom hem från sjukhuset........
Hon klarar inte längre att stå på sina ben vilket innebär att hemtjänsten inte kan ta upp henne ur sängen........
Hon pratar sluddrigt och förvirrat..........
Somnar mitt i det hon håller på med.........
Kan inte hålla i något utan att tappa det osv..........

Igår ringde jag till henne från City men det tutade upptaget.........
I en och en halv timme..............
På mobilen svarade hon inte..............
Jag fick helt enkelt åka hem till henne för att se vad som stod på.........

Hon hade tappat telefonen i golvet utan att märka det och telefonen låg av...........
Detta innebar att hon inte heller kunde larma om det behövdes eftersom larmet är kopplat till telefonen.......
Hon hade inte heller märkt att mobilen ringde och sa att hon försökt svara men det inte gick...........

Hon häller ut när hon äter och dricker.........
I morse när jag ringde til henne svarade hemtjänsten.........
Hon hade bajsat ner sig totalt utan att märka det...........
Personalen kunde inte ta upp henne till duschen eftersom hon inte kan samverka och det då blir för tungt för dem........
De fick helt enkelt försöka tvätta henne så gott det gick i sängen...........

Hon har blod i urinen och sår i rumpan............
Hemtjänsten har begärt att mamma ska få en sjukhussäng och en lyft för annars kan de inte hjälpa henne upp.....Tills dess får hon ligga i sängen.............

Jag och mina bröder åkte dit för att möblera om så att de kan få plats med en sån säng.........
Men den kommer tidigast i morgon om ens före jul..............
När mina bröder gått stannade jag kvar för att vänta på sjuksköterskan som skulle kolla såret och urinen......
Det luktade om mamma igen och jag bad hemtjänsten kolla.........
Det är fruktansvärt förnedrande att se sin mamma så van att klara sig själv ligga som en stor hjälplös baby i sängen........
Med blöjor och plastunderlag.....................
Hon verkar inte bry sig...............

När posten kom öppnande jag två julkort som kommit..........
Hon vände och vred dem men verkade inte förstå vad det var...........
Vände hela tiden baksidan fram och sa att det var svårt att läsa......
Trots att jag vände tillbaka och förklarade vad det föreställde och vem det var ifrån verkade hon inte förstå..........

Jag ringde palliativa teamet som kommer ut i morgon för att se hur det är med henne...........
Jag hoppas så att de tar in henne på sjukhuset igen för det här fungerar inte............

När jag kom in med middag ikväll hade de lyckats få upp henne i rullstolen och hon satt helt orörlig i köket med en kopp nyponsoppa och ett smörgåsrån framför sig..........
Det var allt hon hade ätit idag och hon åt inte upp det heller............
Eftermiddagsmedicinerna låg kvar i dosetten.........
Jag upptäckte att hon återigen hade gjort ner sig och det satt fasttorkat efter benen..........
När personalen kom tillbaka sa jag att de måste ta reda på henne.............
Det är varken etiskt eller moraliskt min skyldighet att byta på min egen mamma........

Jag älskar min mamma men det känns som om det inte längre är min mamma som jag besöker........
Och varje besök blir bara svårare och svårare............
Så många tårar har jag fällt idag.........
Helt okontollerat.........

Får man önska att någon ska dö????
Medan man har lite värdighet kvar............
När man ändå vet att man inte har någon framtid.................

Då önskar jag min mamma det........
För hennes skull.............



FÖRNEDRING...........




Jag försökte komma in på bloggen igår men det gick inte..........
Hjärnan är urblåst av allt skit som hänt sen igår......
Vi hade ju vårdplanering om mamma förra fredagen för att hon skulle ha allt förberett hemma när hon blev utskriven igår.........
Jag har ju skrivit tidigare om den förbannat otrevliga vårdplaneraren på elfte våningen förr och inte blev det bättre nu......

Mamma sattes alltså i en taxi på sjukhuset klockan 12 igår......
Någon lunch hann hon inte äta innan.........
Pärmen från Palleativa teamet med alla telefonnummer fick hon INTE med sig.........

Hemtjänsten skulle möta upp kvart över tolv eftersom jag inte kunde komma från jobbet............
Det hade snöat ganska bra under natten så jag ringde min bror och frågade om han kunde åka ut och skotta så att det gick att dra in rullstolen............

När han kom ut tjugo över tolv satt mamma i rullstolen i hallen med ytterkläderna på........
Taxichauffören hade helt sonika dragit henne in genom snödrivorna och lämnat henne i hallen........
Min bror hjälpte henne av med ytterkläderna, värmde mat och fick in henne i köket.........
Hemtjänsten kom TJUGO ÖVER ETT!!!!!!!!

Jag var vansinnig och ringde den otrevliga vårdplaneraren på våning 11.........
Hon var lika otrevlig nu.........
Sa att hon fixat med hemtjänsten OCH distriktssköterskan.........
Ringde omvårdnadschefen...........
Som bad om ursäkt och lovade att det inte skulle hända igen...............
Hon lovade också att ringa distriktsköterskan och påminna henne att mamma skulle ha en spruta blodförtunnande under kvällen............

Efter jobbet åker jag hem till henne.......
Lagar mat, fixar medicindoser för resten av veckan, skriver minneslapp till hemtjänsten om att det är viktigt att se till att hon tar sina mediciner eftersom hon glömmer själv.........

När jag ringer klockan halv nio har det inte kommit någon sköterska än...........
När de larmar får de veta att det inte kommer någon ikväll heller.........
Mamma får med darriga händer och hemtjänstens stöd ge sig själv den kvällens spruta..............

På förmiddagen idag ringer jag återigen verksamhetschefen...........
Hon blir förvånad och ger mig telefonnumret till distriktssköterskorna.......
Ingen svarar......förstås.............
Fixar telefonnummer till palleativa teamet och pratar med sköterskan där............
Det var missförstånd sa hon..........
Hon trodde att sjukhuset hade gett mamma en spruta INNAN de skickade hem henne för det brukar de göra.......
Därför hade de inte planerat besök förrän idag...........
Dessutom hade arbetsterapeuten lovat att komma ut idag för att se vilka hjälpmedel som behövdes........

När jag ringde på eftermiddagen svarade min yngre bror.............
Mamma satt på sängkanten i akut behov av att gå på toaletten..........
Eftersom hon inte klarar av att gå själv eller vrida knät fick min bror inte upp henne ur sängen själv........
Mamma tryckte på sitt larm men fick vänta i nästan en timme innan hjälpen kom.............
Försök hålla dig en timme när magen bubblar får du se vad som händer..........
Höjden av förnedring..............

Vidare fick jag veta att mamma legat i sängen hela dagen eftersom de ansågs vara för trångt i hennes sovrum för att ta upp henne i rullstolen....................
Jag blev galen...............
Hon hade alltså fått gjort sin morgontvätt, ätit och gjort sina behov I SÄNGEN!!!!!!
Inte en lampa var tänd i hela rummet.............
Dessutom såg jag att eftermiddagens mediciner INTE var tagna.........

Jag tvingade personalen att ta ut henne på toaletten..........
Under tiden möblerade jag och min bror om i sovrummet så nåde den som säger att det är för trångt där inne nu....
Arbetsterapeuten hade INTE varit till henne idag heller.............
Toalettstolen är inte inställd för henne, hjälpmedel till förflyttningarna är INTE beställda......

När min bror åkte bröt jag ihop...........
Inför mamma.........
Trots att jag försäkrade henne om att det var för att jag mådde dåligt av den förnedring hon utsattes för och INTE för att hon var en börda..........
Vilket hon ändå tycker att hon är..........

Hon satt uppe i rullstolen tills hemtjänsten kom igen........
Vi tittade på TV, fikade, jag gav henne medicinerna och när personalen kom hade de raggat hjälpmedel i form av glidbräda, och snurrbräda vilket underlättar förflyttningarna och hon blir lite friare..........
Jag sa att mamma INTE skulle tillbringa morgondagen i sängen för då vet jag inte vad jag gör...........

Har man inte rätt till värdighet trots att man är helt beroende av hjälp????
Skjut mig om jag tvingas genomlida det mamma gör nu............
Räcker det inte att hon är dödsdömd ändå????



VAD HÄNDER?.........




Idag har jag varit kulturell och besökt museét med 8 av våra barn samt en kollega.......
Vi tittade på det gigantiska pepparkakshuset som en konstnär skapat.......
Sedan tittade vi på saker från svunna epoker och både jag och barnen tyckte det var riktigt intressant......
Varför har man inte gått dit oftare???

På vägen dit hamnade vi mitt i en stor poliskontroll och barnens lycka gick inte att ta miste på........
Så många polisbilar och poliser på samma ställe..........

Efteråt gick på konditori och fikade..........
Barnen fick beröm av en äldre man som tyckte att de uppförde sig exemplariskt vilket de hade gjort hela dagen......
Efter en bussfärd hem (åker buss gör inte många barn nu förtiden) väntade våfflor med sylt och grädde till hungriga magar.....

Själv hastade jag hem för att möta upp pappa som skulle klippas av Dottern........
Han blev precis klar när jag steg innanför dörren så vi kunde fika tillsammans........
Var bara tvungen att ringa till sjukhuset för att höra hur det var med mamma idag..........
Gårdagen var nämligen inte alls trevlig............

Dottern hade varit på undersökning på sjukhuset i går eftermiddag och bestämde sig för att hälsa på sin mormor innan hon åkte därifrån......
När hon kom in på mammas sal satt hon i en rullstol och halvsov.........
Hon höll ett vattenglas i handen som hon vickade ur över sig........
Somnade av och till...........
Pratade ofokuserat och sluddrigt...............
Detta berättade Dottern för mig på telefon...........

När jag sedan kom upp till henne efter jobbet vid halv sextiden låg hon i sin säng........
Hon såg vaken ut men svamlade en massa.......
Hon var INTE på sjukhus, i så fall på akuten.......
Hon hade ALDRIG varit här tidigare.........
Rummet hon var i var en industrilokal......
Hon tänkte INTE äta förrän hon var i SIN säng som skulle finnas på hennes förra arbetsplats......
Hon sluddrade och pratade osammanhängande........

Jag försökte fråga henne om olika saker för att se om hon visste vem jag var, hon var osv.....
Hon blev förbannad och skrek:
Sluta för fan att förhöra mig........
Ta mig härifrån............

Jag hämtade en sjuksköterska och förklarade vad som hänt.........
En stroke???
En tia???? (en förstroke kan man säga)

Sköterskan gjorde en del tester som alla såg normala ut.......
Och sakta lugnade mamma ner sig och blev som vanligt igen men väldigt trött.......
Idag när jag ringde sa de att hon varit som vanligt under dagen........

Saken är också den att hon planeras hem i morgon..........
Visst är det väl skönt att hon får komma hem men oroligt eftersom man inte vet om det blir något mera och att hon är ensam hemma........
Hemtjänsten kommer var tredje timme javisst men däremellan då???

Jag kan inte ta på mig allt jag vet det men vad ska jag göra då????
Ingen annan verkar bry sig speciellt mycket....
Det borde inte vara jag som ska ringa till alla.............
Jag jobbar också på dagarna och har också ett hem att sköta............

Nu ska jag i alla fall dammsuga dammråttor stora som bävrar........

 



TIA???........




Igår mötte jag en mycket förvirrad mamma när jag kom till sjukhuset.......
Riktigt otäckt att se.........
Skriver mera när jag kommer hem på eftermiddagen....



DAGS FÖR ADVENTS-STÖK........




Idag har jag äntligen fått upp gardiner i köksfönstret........
"Adventat" också (åtminstone i fönstren nere) och tvättat bort all tvätt............

Åkte inte upp till mamma idag...........
För halt för sommardäck och dessutom kände jag mig risig idag................
Ont i huvudet och tjock i näsan............
Vill inte ge henne elaka dagiskusar nu...............
Hade ju lovat henne eftersom det är enda dagen jag kunde åka upp........
Jag spelar både fredag och lördag och hinner inte åka förrän tidigast på söndag..........
Ändå får jag dåligt samvete fast jag ringer henne minst ett par gånger per dag........

Ringde en av bröderna som lovade åka upp en stund efter jobbet............
Nu får de turas om de närmaste dagarna så att åtminstone NÅN åker dit varje dag.........
De får gärna turas om med snöskottningen också för det räcker med min egen gård.........

De gör ingen kontraströntgen eftersom CT:n visade att det inte fanns något stopp i tarmen.........
Bara en trång passage där tarmarna är skarvade med varandra.............
Varför såg de inte det på en gång när de opererade????

De vet inte vad de ska göra åt det heller för hon anses vara för dålig för att man ska riskera med en operation till......
Moment 22 alltså...........
V-sonden får hon ha kvar för att man ska kunna tömmma magsäcken med jämna mellanrum.........
Näringsdropp för att få energi...................
Men ingen mat får hon äta trots att hon är hungrig.........

Nej nu ska jag krypa ner i min renbäddade säng och invänta John Blund



Tidigare inlägg
RSS 2.0