Tinelin

Jaha, vad har hänt sen sist då?
Hmm, låt mig tänka efter....
Inte mycket alls faktiskt.......
Jobbar..... (alldeles för mycket känns det som ibland)
Har stått på huvudet i dammen och rensat den från snösmältning, skyfall, höstlöv, sten, geggemojja och en väldigt uppblött groda...
Så uppblött att den nästan inte höll ihop faktiskt....
Vattnet luktade därefter.......
Efter timmar med huvudet under knäna och en mörk pionfärg i ansiktet och en begynnande dunka dunka  innanför pannbenet var jag i alla fall klar och nu tronar den där, ren och rensad med fontän och allt...
Gräset är klippt och rabatterna rensade......
Årets första utefika och årets första fästingar...Yippie......

Våren fortskrider trots vintertemperatur idag....
Har plockat gullvivor, hört göken, hört men inte sett svalorna, kliat myggbett, och njutit hysteriskt av ljusa (men inte ljumma) vårkvällar...
Har premiärgrillat....två kvällar dessutom och svurit över rengöringen av grillgallret båda gångerna..
Kanske ska använda engångsgrillar i fortsättningen för det tar liksom bort känslan när det tar längre tid att göra rent gallret än att grilla och äta......

Myran har varit här väldigt mycket den sista veckan.....
Inget går upp mot ett dregligt, tandlöst bäbisleende...
Man smälter som choklad i fonduen.....

Vårfest hade vi på jobbet idag.....
Vi stod i vintermundering på gården och sjöng vårsånger för huttrande föräldrar med medhavd picknick...
Aldrig har det väl gått så fort att slänga i sig en sallad på en filt med vinterjacka på...
Efter en timme hade de sista tappra gett upp och knallat hemåt...
Själv åt jag min sallad hemma i stugvärmen och hoppas att utevärmen kommer inom en snar framtid.....

Men nu väntar sängen
Natti natti....

Söndag igen och veckorna bara rusar fram...
Halva maj  har gått och jag får en svag panikkänsla av att jag inte hinner med.....
Ni som känner mig vet att jag njuter mest av tiden fram till midsommar...
Allt det skira, alla fåglar, ljuset, allt som finns kvar.......
Samma visa varje år....
Jag springer liksom förbi njutningen och Hoppsan Kerstin är det över.......
Att jag aldrig lär mig.....

Den här veckan har jag i alla fall haft kvalificerad Myrantid.....
Dottern har ju börjat sin sista månad i skolan och vi pusslar med hennes schema för att det ska fungera.
De dagar hennes sambo jobbar (han är brandman och jobbar långa skift men inte varje dag) turas vi om, jag, Mannen och Myrfarfar....
det går fantastiskt smärtfritt...
Jag får lite välbehövlig semester från jobbet och kan gå in i spädbarnslunken där det inte finns flera måsten än en ren blöja, en flaska välling , sömn och närhet...
För det får man underbara tandlösa leenden och uppmärksammande gurgel tillbaka......

Två nätter har hon sovit här denna vecka också...
Den första sattes min nattsömn på prov med tretimmars pass i sovande...
Gick som en zoombie dagen efter.......

Sent igår kväll hämtade vi upp henne hos sin farfar för mamma och pappa var på rajtan tajtan...
Vi spelade för Pärlorna först och hämtade upp en sovande Myra på vägen hem...
Hon fortsatte att sova fram till halv sex i morse, fick en flaska välling och somnade om igen...
DÅ blev mormor glad som fick sin sömn om än längst ut på kanten av sängen eftersom Myran så liten hon är brer  ut sig rejält.....

Mannen är och lagar kollegors turnébuss då de desperata ringde igår kväll och hade trasig tank (en fulltankad dessutom)..Bandet som är från södra Sverige hade ingen rolig kväll/natt så jag hoppas att Mannen fixar det åt dem... Som han sa: Man ska hjälpa sina kollegor, nästa gång kan det vara vi som behöver hjälpen... 
Men när han kommer hem ska vi lämna tillbaka Myran och fira en försenad Dotterfödelsedag samtidigt.. (hon fyllde i tisdags) SonSambon och Grodan följer med eftersom Sonen är i Grannlandet i Väst och jobbar.......

Nej nu lite nytta medan Myran sover i vagnen...

Ja jag vet...
Jag är urusel på att blogga.....
Det känns som jag inte har så mycket vettigt att delge er här......
Jag jobbar, äter och sover...
Så känns mitt liv just nu......
Har jag nån ynklig tid över så vill jag helst tillbringa den med nära och kära.......

Idag var en sån dag......
Dottern och Myran landade här medan Dottersambon hjälpte Sonen att tapetsera...
Vi åkte till City och vandrade runt i relativt tomma affärer....
Strosade runt i solskenet och tittade på folk........
Hade dåligt samvete för att jag inte tog med Grodan men det fanns inte plats för två vagnar i bilen.....

Sonen åkte sen till Grannlandet i Väst för att jobba....
Jobba, jobba, jobba.....
Går livet inte ut på annat??
Innan han for iväg lade han ut denna artikel på Facebook....
Tänkvärda ord som man ändå aldrig följer.......
Varför???



Är det inte sant så säg......

Idag var det mummaväder ute...
Passade på att städa bort några måsten från Tinelinlistan...
Först ett dåligt samvete...
Nämligen besök på kyrkogården hos Mela och Mamsen...
Har inte varit där sedan Myran föddes...
Usch på mig...

Rensade bort den trötta ljungen som stått sen i höstas, klippte ner kärleksörten och planterade gula penseér..
Gillar inte gult med det var de enda jag fick tag på idag..
Det är snart dags att plantera sommarblommor så de får duga tills dess.

Sen tog jag tag i gårdens framsida...
Rensade kirskål i förbannelse, krattade mossa och hundhår och slogs blodig med rosenbuskarna...
Satte igång vattenspridaren över den torra gräsmattan i hopp om att grässtråna orkar titta över ytan innan mossan anfaller igen...

Har tvättat mattor som fått torka i solen och hunnit titta på landskamp på TV....

Nöjd med min 1:a maj trots att jag inte tågade med plakat och skallade uppmaningar i City...
Frisk luft, sol, fågelkvitter och en respektabel framsida, städat hos Mela och ljus tänt hos mamma gör mig glad i själen ändå...

I morgon öppnar vi dörren mot den första skälvande sommarmånaden och våren när den är som ljuvligast...
Jag älskar alla dofter och intryck som möter mig på färden mot jobbet...
Myllan, riseldar, vitsipporna som breder ut sig i skogsdungarna, fågelkonserterna, de första skira gröna knopparna som snart spränger grenarna, ljuset som vaknar tidigt och stannar kvar långt in på kvällen till koltrastens dova sång, värmen och fjärilarnas virvlande dans...

Just den här tiden på året finns bara hopp och förväntan....
Det som man väntat på alla mörka, kalla, gråa månader som passerat sen sist....

Visst syns skiten mera inomhus, det gör det och ogräset har fått upp växtkraften i rabatterna som gärna borde krattas men den ljuva känslan består ändå....

Så infinner sig plötsligt vemodet och bitterkänslan.....
Som strör salt på såren och lägger en tunn sordi över livsglädjen och bejakandet till våren...
För varje dag som våren exploderade gick Mela närmare höst, mörker och död...

För precis sex år sedan kom vi åkandes i ambulans genom ett festrusigt Uppsala i Valborgstid...
Så ovetande om att att denna vår, denna Valborg, denna ljuva sommartid var det den sista Mela någonsin skulle få uppleva.....
Så numera hyser jag hatkärlek till våren...
Jag vill för allt i världen inte vara utan den men hösten ligger hela tiden på lur runt hörnet...

Ha en skön Valborg och ta hand om varandra......

 

Efter en återigen hektisk vecka har jag faktiskt haft en lugn skön helg...
Stor svarade bra på medicinen och blev sitt vanliga glada jag...
Kommer förmodligen att efter återbesöket på torsdag rekommenderas att gå till sjukgymnast med honom för att försöka mjuka upp ryggen (han har vissa problem med att klia sig tex) men det får vi väl ta...
Är bara så glad att han kan stanna hos oss och må bra ytterligare en tid.....

Har börjat beta av mina utvecklingssamtal på jobbet och skönjer slutet den här veckan.... Skönt.... : )
Tinelinstadens Kaffelag vann det trettonde SM-guldet för första gången på tretton år så glädjeyran har varit total de senaste dagarna...
Sista matchen var inte nyttig för hälsan och pulsen låg en bra bit över det normala men det gav ju resultat....
Vi skjutsade hem Dottern och Myran senare på kvällen och tog en runda genom staden...
En vanlig ovanlig torsdag kantades vägarna av segerrusiga människor med flaggor och svart/röd/gula tröjor som sjöng och dansade, och tutande bilar i långa karavaner pyntade med flaggor och vimplar......
Helt otroligt magiskt var det att uppleva och det tog en timme att ta sig genom staden den kvällen...

Fredagen var det Pärlornas kväll....
Vi spelade och de dansade, precis som tidigare månadsdanser....
Något avslaget och med en Pärla som blev sjuk när han stod uppe hos oss på scenen...
Han brukar spela gitarr med oss men blev plötsligt blek, konstig och hopsjunken...
Trodde absolut att han fått en stroke och han blev skjutsad därifrån....
Otäckt var det och jag kunde inte riktigt släppa tankarna på hur det gått för honom så Mannen ringde honom igår och han sa att han mådde bra så vi får hoppas på det......

Helgen har jag tillbringat med Myran....
Dottern med Sambo ville ha en egen dag tillsammans och hylla guldhjältarna som hade ceremoni i City igår och jag och Myran stannade hemma....
Hon har vuxit så otroligt och är i allra högsta grad en egen individ med egen vilja, en stor portion charm och personlighet...
Med ett leende som smälter isberg.......
8 veckor idag....

Idag åkte jag, Dottern med Sambo och Myran till pappa Långt-Bort-I-Skogen för att fira hans födelsedag som var igår....
Så lugnt, skönt och med lagomt tempo har den här veckan också nått sitt slut och jag laddar för en ny...
Den sista veckan i den här månaden....
Så fort allt går...
Såg de första vitsipporna idag....
Man hinner inte med liksom.......

 

Det spelar ingen roll hur många gånger jag sätter på mig skämsstruten tiden räcker aldrig till numera att logga in på bloggen dagligen...Åtminstone inte för tillfället....

Sen sist har jag haft en väldigt sjuk Stor hemma....
Trodde faktiskt att han skulle dö ifrån oss....
Han haltade obestämt, hade svårt att ta sig upp när han låg ner, orkade knappt gå och skrek till av smärta vid vissa rörelser...

Dags att boka in veterinärbesök och där var vi igår...
Fyra timmar tillbringade jag och Sonen med en flämtade, stressande Stor och väntade på domen....
De hade upptäckt en tumör i testikeln och ville ta prover och röntgen för att se om det hade bildats metastaser i kroppen....
Det blev en nervös väntan....
Sonen och jag pratade om hur vi skulle göra om de upptäckte att cancern hade spridit sig....
Att inte var egoistiska och låta honom lida...
Men hur skulle jag kunna släppa taget om den trogna vän som är vår sista länk med Mela???
Hennes lyhörda fyrbenta kompis som kände in vibbarna om det var nån försämring på gång med Mela...

Usch, det var hemskt att vänta.....
När veterinären väl hade tid att prata med oss sa hon att alla blodprover var bra.....
Nu skulle hon bara se röntgenbilderna....

Ytterligare väntan och när vi gick in på rummet igen sa hon: Det finns flera förändringar i ryggen.......
Metastaser? frågade jag...
Nej, såna såg jag inga av så han kan nog leva med sin testikeltumör utan att den besvärar honom, sa hon....
Men däremot såg hon att det bildats benbroar över kotorna i ryggraden vilket gör att ryggraden till slut stelnar som om han vore stelopererad.....
Går det att smärtlindra, frågade jag....
Ja absolut och när smärtan avtar kan sjukgymnastik, lagom motion och några kilos bantning få honom att må hyfsat bra i fortsättningen....
Tack och lov....
Vår Stor är en överlevare och firar sin 11:e födelsedag idag. (med ben och gurka eftersom han inte får mera godsaker hädanefter) Och med två dagars maxdoser ser han betydligt gladare ut idag än igår morse och stegen ute var lite längre....

Så den här natten hoppas jag kunna sova.....
Den varan blev det inte mycket av förra natten då jag var uppe och tittade till honom flera gånger....

Hallå...
Här är jag....
Jag har inte varit sjuk....
Jag har inte varit bortrest.....
Men jag har varit oerhört frånvarande på bloggen....

Varför det kan man undra....
Jag HAR haft en del att göra på jobbet, det har jag men det är inget jag skyller på...
Jag har haft en osedvanligt lat och lite långtråkig påskhelg då jag sträcktittat på alla program jag inte hunnit se än...
Har helt enklet legat bänkad på soffan med datorn framför mig och tittat på Playkanalerna...
Inte ens då kunde jag logga in och blogga....

Skämsstruten på :(

Vad har då hänt sen sist??
En vecka och en dag sen....

Jo Kaffelaget slog ut fel Kaffelag och är nu i final : )
Magen blev bättre undan för undan och har nu fungerat felfritt sen skärtorsdagen...
Våren blev plötsligt iskall och blåsig som den bara kan vara på ostkustknölen....
Jag fick premiärgrillat kött hos Dottern på påskaftonen och fick snosa hejdlöst på Myran och Grodan...
Jag har hört tranorna, bofinken och sett vårens första blåsippa......
Jag har skrivit klart alla vårens utvecklingssamtal och börjar beta av de nästa vecka........
Jag har svurit över högar av hundhår och grus (läs stenar) som jag trampat in under fötterna......

Ja det var en del...
Nu väntar jag bara på att sädesärlan kommer (min naturlärare på högskolan sa alltid att den kommer den 10/4 så den har ju några timmar till på sig), att SM-hockeyfinalen börjar på TV och att det inte dröjer allt för länge innan jag tittar in här igen....

Ha de

Sen jag skrev sist har våren övergått till vinter trots att jag vred fram klockan till sommartid förra lördagsnatten...
Idag är det snöstorm och nollgradigt ute....
Hade tänkt åka och göra vårfint hos Mela men det är ju ingen större idé idag.......

Veckan har varit präglad av jobb och utbildning.......
Tjafs och hetsiga diskussioner......
Myranmys och dåligt samvete............
Spännande hockeymatcher mellan kaffelagen.....

Ja ni förstår att jag inte haft så mycket tid att uppdatera här inne (en av anledningarna till dåligt samvete)
och ber om ursäkt för det.....

Idag ska vi på kalas för SonSambon som fyllde i veckan.......
Hoppas min mage klarar det för den har inte varit på sitt bästa humör den sista veckan.......

Slutligen.....

Myran Tröttmössa som alltid somnar i bilen......



Ha en fin helg

Jag älskar våren...
Egentligen.......
Men jag känner också svårmod.......
Melas sista vår var ångestfull och smärtsam....
Pendlingen mellan hopp och förtvivlan kämpade mot längtan till värme, torrt fjolårsgräs och tussilago...
Som pendlingen mellan vår ena dagen och full vinter nästa.....
Att inte tillåta sig att njuta för man bara går och väntar på att bakslaget ska komma......

Men idag har det varit ljuvlig vår.......
Bofinken sjöng på vovvarnas morgonpromenad, videkissarna vajade i vinden, krokusen blommade och vindarna var ljumma......
Hoppet kom tillbaka med en längtan inom mig...
En längtan till vad?

Karin Boye skrev en gång att det gör ont när knoppar brister....
Precis så känner jag den här årstiden....
En ljuvlig smärta som jag både vill ha bort och ha kvar......

Hoppsan vad djup jag blev idag men jag har såna dagar också.....

Har tillbringat en helg (eller ett dygn) med Myran....
Dottern och Myran sov här i natt när Myrpappan jobbade eftersom hon har problem med magen och därför sover väldigt dåligt på nätterna (Myran alltså)

Jag hörde hur den duktiga mamman kom ner tre gånger i natt för att värma mat så mycket sömn kan det inte ha blivit...
När de kom ner strax efter nio i morse sa jag att jag tar henne så kan du gå upp och sova några timmar till.....

Mannen sov så det var bara Myran och jag.....
Matade henne, badade henne, klädde henne och tog en promenad.....
Satt med henne i famnen och tog till knep jag lärde mig när mina ungar var små och hårda i magen....
Febertermometer med barnolja på gör susen......

Nöjd blev hon efter väl uträttat arbete och somnade på Mannens mage.........
Sonen med Sambo och Grodan kom på bullbesök och när de gått åkte jag, Dottern och Myran till Köpcentret i Väst....
Sådär ett par timmar före stängningsdag är det perfekt att strosa omkring i folktomma affärer, sitta ner och fika och Bara Vara......

För det är så man lever livet med en liten baby som inte har större krav än närhet, mat och torr blöja........
Klart blodtryckssänkande och välbefinnandet smyger sig på...
Perfekt uppladdning inför en  fullspäckad vecka...
Får hoppas att jag får varva ner med bäbisar någon gång emellan åt......

Myran.......



5 timmar gammal....



1 vecka gammal....



2 veckor gammal



2 1/2 vecka gammal.....

Hur har jag någonsin klarat mig utan henne tidigare????

PS...
Jag har även ett bonusbarnbarn Grodan som är två månader gammal...
och hon är också en viktig ingridiens i vår roll som mor och farföräldrar...
Av förklarliga skäl träffar jag inte henne lika ofta som Myran men hon blir inte
mindre viktig för det...
Av samma anledning lägger jag inte upp bilder på henne just nu...

De allra bästa stunderna är när både Myran och Grodan är här tillsammans med sina föräldrar....

 

Hej Hopp

Har velat bespara er mera sjukprat i Bloggen och helt enkelt hållit mig härifrån ett tag...
Jag är fortfarande hemma och sjukskriven eftersom denna förbannade infektion aldrig ger med sig....
Nog om detta...

Jag har nu varit mormor i en och en halv vecka och det känns fortfarande helt overkligt...
Att i timmar kunna sitta med Myran i famnen och bara förundra sig över hennes fulländighet...
Dock är det bekymmer med amningen som för så många andra och Myran har inte gått upp i vikt...
Dottern är ledsen över detta förstås, för hon vill verkligen amma sitt barn, men jag har sagt åt henne att det inte är hela världen...
Ge tillägg och se tiden an...Världen går inte under om man måste ge ersättning i stället och hon är inte en sämre mamma för det...
Tvärtom, de kan dela föräldraskapet på ett helt annat sätt och lägga energin på annat......

Har googlat och läst massor om just amning...
Varför måste vi vara så väldigt duktiga hela tiden??
Det är inte många i slutänden som tycker att amningen fungerar helt ut i alla fall så varför utsätta sig för oro man inte behöver?

Själv ammade jag Sonen i knappt tre månader, Mela i några veckor(för hon gick inte upp i vikt) och Dottern i 11 månader eftersom hon vägrade ta nappflaska.....
Och man blir låst av amningen ju längre man håller på....

Idag ska jag ta mig en promenad tror jag för att se hur mycket jag kan provocera mina luftrör/lungor...
Må så gott i solen

Så har det gått några dagar sen sist och jag har vilat...
Efter läkarbesöket i onsdags och en stor kasse mediciner med hem från apoteket hade jag strikta order om detta..
Som om jag kunnat göra nåt annat då när lungorna låste sig så fort jag gjorde något mera ansträngande än kliva ur sängen : (

Fick akutbehandling när jag kom till hälsocentralen...
Flytande kortison och inhalering med luftrörsvidgande mediciner med 10 minuters mellanrum...
Hade kassa spirometervärden när jag kom in och höjde dem med över 100 liter efter 2X2 minuters inhalationer..

Fömodligen blir mina slemhinnor inflammerade av all hosta och bildar då veck som bakterierna frodas i...
Därför ska jag äta BÅDE kortison (för att ta ner inflammationen) och antibiotika (för att ta bort bakterierna) i 10 dagar..
Dessutom dubbla doser pulmicort morgon och kväll och Bricanyl så fort jag ska göra nåt mera ansträngande (som att gå ut med hundarna(!) tex)

Känner att jag fått något mera ork och blir inte lika flåsig när jag rör mig men är långt ifrån OK....
Torrhostan börjar ge sig för en mera slemmig hosta och det är väl iofs bra...
Rösten tar dock stryk av hostan och pulmicorten så det är väl tur att jag inte har nån att prata med på dagarna : /..... Dessutom skakar mina händer som om jag hade Parkisnson efter all Bricanyl..
Tur att jag inte är kirurg.....

Det får räcka med sjukprat nu...Vill inte att det här ska vara en sjukblogg men vad gör man??

Längtar efter Myran...
Att snosa bäbishud....

På söndag hoppas jag vara så OK att jag kan bjuda hem Sonfamiljen och Dotterfamiljen på middag...
Då blir det dubbelbäbisdos så att jag ska klara mig ett tag...