Julafton i ett halvår

ThumbnailIdag är det julafton!!!!!
I alla fall om man som jag är hockeytokig......
Mannen och jag tänkte gå på premiärmatchen som var på hemmaplan men jag jobbade sent och vi kom inte iväg i tid!
Nu sitter jag med en lur i örat och lyssnar på hockeyn i webbradion, och är grymt avis på de som är i rinken nu!
Thumbnail
Visst är det bra att man kan följa hela matchen i direktsändning på radio men INGENTING går upp mot direktkontakten med ishall, spelare, publik och rivaler.....
Det brukar koka i hallen. Temperaturen är hög och ropen skallar....



ThumbnailNåväl, serien är lång så jag och mannen hinner nog gå på en och annan match.
Elitserien är min biljett till våren!
När slutspelet drar gång är vi inne i april och sommaren står för dörren. Något att tänka på för alla höst och vintertrötta.
Skaffa dig ett hockeyintresse så rinner den tunga årtiden iväg mot ett SM-guld(?) på senvåren..............

Thumbnail


Alla ni som älskar hockey klappar nu......




Dagen med STORT D!!!!



Idag kom då dagen med stort D!!!

Fröken Piano och jag begav oss tii replokalen i stan för att möta upp den kvintett vi ska spela med den 1 oktober.
Med min förkylning och framför allt heshet gjorde mig aningen nervös fast jag förberett de på att mina sånginsatser ikväll kanske inte skulle orka hela kvällen!!!
Mer som ett moraliskt stöd för Fröken Piano eftersom en del av låtarna är instrumentala dvs utan sång.

Tjocka buntar med noter - och som jag sagt tidigare - Fröken Piano och jag läser noter HJÄLPLIGT!!!!
Vi har under alla år litat på vårt gehör och klarat oss utmärkt med det!!!!
Men hinder är till för att övervinnas So go for it!!!!!!


Men vi tragglade igenom de flesta låtar och vem kunde hålla käft när det svänger som det gör om "moondance"?  Inte jag!
(DU har så rätt om den låten "anonym")

Vi gjorde oxå en störtskön version av Norah Jones " The nearness of you"!  Soft, sugande och förförande.........
VIsst rösten var inte OK trots en ansenlig dos cortison innan jag åkte hemifrån (Scchh, basisten är läkare) men får jag vila rösten en vecka så ser jag VERKLIGEN fram mot nästa veckas rep.



Nu blir det natti natti. Kommer säkert att drömma svängiga drömmar

Thumbnail




Äkta pärlor



Vi är husband åt en klubb i grannstaden för trettonde säsongen i år!!!
Varannan fredag kväll samlas en trogen skara människor för att träffas, trivas och dansa.
Medlemmarna i denna klubb har blivit som familjemedlemmar för oss, var och en unik likt pärlorna i ett äkta pärlhalsband.....

De berättar sin historia, sin vardag och visar SÅ tydligt sina känslor för oss eller den de svärmar för just då!
Är det nåt de inte gillar så får vi höra det direkt, inget skitsnack på omvägar. Här är det raka puckar som gäller.

Vad skiljer då dessa pärlor från de odlade?
Jo, de är utvecklingsstörda, men vuxna, ärliga och har lärt oss otroligt mycket mera om livet än vad vi får veta en vanlig krogkväll....
Dessutom är de nyktra hela kvällen och SÅ tacksamma. Men det är ömsesidigt.........

På fredag smäller det.. Då drar vi igång höstens danskvällar..
Då trär vi det vackraste pärlhalsbandet igen och löser inte upp det förrän till jul!



Mellandagsvila?

Idag kunde jag BARA åka hem efter jobbet......
Inget kvällsmöte, inget rep med "Bandet "(vi har ju repat både söndag och måndag och låtarna sitter som smäck)
En kväll att vila upp sig på?
Nepp! Jag lyssnar in låtar till mitt andra projekt som ska repas i morgon kväll.......
Jag och min yra (förlåt) kollega och pianist bildar duo och kör jazz, blues och bossanova blandat med visor.
Vi har kamperat tillsammans sedan högskoletiden i olika projekt och tills för några år sen var hon oxå med i "Bandet".
Men Fröken Piano har många järn i elden och provar det mesta inom musikgenrerna.
En eftertraktad pianist och en fenomenal sådan dessutom gör att jag är stolt att kampera med henne i så många år
(smörar jag?)
Hur som helst är vi så tighta så nåt djupgående rep behöver vi inte. Vi lyssnar igenom, bestämmer tonart och kör några gånger.....

MEN!!!!!!

Vi har blivit tillfrågade på dem lokala jazzklubben att köra pausemusik två kvällar med två STORA gästartistande storband och det är inget problem, för då är vi själva och styr och väljer själva
Men en orkesterledare i ett annat jazzband vill hyra in oss på SIN spelning som del av hans kvartett och då blir det inte på våra villkor längre....
Vare sig det gäller val av låtar,arrangemang, solon etc. (Dessutom ska han vara petig och extremt noggrann, har vi hört)

Fröken Piano håller på att gå upp i atomer ; )
Hon tror sig nämligen inte klara av vad som förväntar sig av henne. (vilket hon gör)
Tror att de ska genomskåda att hon är -som hon själv säger - en "fuskspelare"
Ingen av oss läser noter mer än hjälpligt och att spela i grupp i den här sättningen och repertoaren har ingen av oss gjort. Termer som jag inte visste fanns låter som påhittade ord i den här branchen...

Fröken Piano och jag är självlärda, ingen av oss har tagit lektioner, hon har ett otroligt gehör och tar ut låtar i sömnen (utan piano) om det behövs, vi får höra hur bra vi är av andra MEN det är nu allt kan komma till ytan...

Köper de oss med hull och hår eller får vi smyga ut bakvägen?

Så vi laddar för ett seriöst rep i morgon kväll. För att inte visa att vi är "fuskspelare" i den här branchen vill vi repa in några av de mer avancerade låtarna så det låter som vi inte gjort annat!
Men så full av andra nyinkörda låtar med "Bandet" undrar jag om jag kan hålla isär allt.... Om inte kommer det garanterat att låta avancerat!!



Musik Musik Musik och en och annan Laptop

Idag har jag tillbringat dagen framför datorn och skrivit texter till alla låtar vår keyboardist skickat över de senaste dagarna!
Han måste ha uppgraderat hjärnan för vi har försökt hitta låtar hela sommaren men inte hittat några som vi varit eniga om....
Nu fulkomligt sprutar det låtar ur datorn och jag skriver för glatta livet.
VI tillhör den typ av band som inte repar i onödan. Oftast repar vi in nya låtar när vi testar ljud innan en spelning men IBLAND slår vi på stort och är seriösa.
Imorgon är en sån dag! Vi ska ha en heldag i replokalen (mannens jobb så han blir inte ledig imorgon heller)
Återkommer om hur det går!


Kvällen blir lugn. Mannen köpte hem Chinamat och nu sitter vi som två nördar framför varsin Laptop och kastar ett öga på "Sommarkrysset". Jag bloggar och mannen tittar säkert på bilar (eller läser min blogg)




Av musik är du född, Till musik ska du åter varda

Min gamla mor brukar säga på måndagen att "Nu har vi dragit proppen ur veckan"
och på nåt konstigt sätt kan det stämma för nu är över halva veckan avverkad och snart är det helg igen : ) 
Idag har absolut inget särskilt hänt på hela dagen. Ganska skönt med såna dagar faktiskt
Känner mig inte alltför trött heller och har precis mailpratat med vår keyboardist om nya låtar att köra in till höstsäsongens spelningar.
Blir nog en lagom kompott av alldeles nytt och gamla hits.
Det kliar i musiktarmen att få komma igång igen och på söndag blir det rep.
Har flera spännande spelningar på gång med en duo jag oxå musicerar med. Men här gäller det jazz och blues och vänder sig till en helt annan publik än den vi spelar för med bandet!

Har lite svårt att välja mellan genrerna och hoppas för allt i världen att jag ska slippa oxå. 
Det är skönt att ha jazzen att falla tillbaka på då ålder är ett farligt gissel i musikbranchen om man tillhör det kvinnliga könet.
Som man kan du spela i princip tills du ramlar omkull eller virrar bort dig från scenen, i vilket band inom vilken genrer som helst


Som kvinna ? O nej, Det är viktigare att du är ung och ser bra ut än sjunger bra. Det kan man fixa i studion, säger Bert Karlsson. Är du gammal, ful, tjock etc men sjunger som en gud kan du få lägga sången på skivan till den vackra idolen som hon sedan kan mima till....
Kan du någonsin tänka dig en man göra samma sak?
"Får jag inte göra det själv så ger jag f-n i det" säger han och går.

Inom jazzen kan du stanna tills du inte kommer ihåg texterna längre och ögonen blir så dåliga så flaskbottnar inte räcker till, när högsta volymen i medhörningen är nådd eller alzeimern slagit till....
Det spelar ingen roll om du är man eller kvinna, här är du beundrad för det du gör inte vem du är....

Men jag är så himla glad att jag fortfarande är i "ingemansland" så jag får suga på alla karameller på en gång.
Jag är född i musik, har växt upp i musik, gift mig med musik, fått barn med musik och tänker sannerligen dö med musik oxå.
            Av de bästa av två världar väljer jag båda för att jag vill, kan och törs..











Rutin, känsla,mod & samarbete

Mannen och jag kom hem välskinnade efter en tur på staden i går kväll. Vi (eller jag) hade gått på lokaltidningarnas betyg om bästa maten och vi köpte därför en baguette med grillad köttfärs(?) och tzatziki som hade fått 5+ men inte var det nån kulinarisk upplevelse tycker jag och framförallt inte mannen!!!

VI tog en tur till dansbanan för att inspektera våra kollegor som spelade denna kyliga kväll (avundas de inte) trots att ett visst spelbegär infann sig. Det ÄR speciellt att spela på utedansbanor på sommaren.
Jag och mannen spelar nämligen i ett dans/coverband och träffades genom musiken förra seklet. (kommer att ta upp det mera framöver - bandet alltså)

Denna sommar har vi legat lågt men suget kommer på en gång när man ser andra band.
Veckan innan spelning på utebana missades inte en väderprognos i nån av TV kanalerna och alla flerdygnsprognoser studerades noga!

Trots att det för det mesta INTE var ljumma, ljusa kvällar med klar himmel utan småregn, blåst, kallt, myggor, utedass (i bästa fall) en kladdig macka på papptallrik, en ljummen Loka eller lättöl så LEVDE jag för de kvällarna. Absolut de bästa spelningarna på hela året!!!!

Sedan drog vi vidare mannen och jag in mot centrum. Besökte öltälten --inte för ölen- utan för banden som spelade där och genast infann sig nästa varma känsla.
Otaliga är de gånger vi spelat som partyband i olika öltält och INGET kan nånsin slå den känslan av totalt lyckorus när hundratals glada (vissa på fyllan) folk sjunger, dansar med, trängs framför och på scenen. Ett flertal gånger har vi haft  kravallstaket, och vakter vid och omkring scenen som vid minsta blick kommit till undsättning!!! WOW vilken kick för egot och att leva på under vardagsjobbet.

Vi drog oss så sakteliga hemåt, till vardagen men inom mig ler jag åt allt mannen och jag upplevt på scenen under åren.
Visst, vi spelar fortfarande men inte på samma nivå men med rutin, känsla, mod och samarbete; precis som vi funkar i vardagen. 

 Vi hörs!



Nyare inlägg
RSS 2.0