SEPARATIONSÅNGEST...
Hur kan man fästa sig så vid människor som man inte har träffat så himla många gånger???
Jo för att vi blottat oss för varandra, svettats, kramats, dansat, spelat, sjungit, gråtit och visat armhålorna för varandra....
I morgon är skolan slut och jag sätter mig för allra sista gången på tåget ner till Sthlm, kliver av tunnelbanan vid Stureplan och går den sista biten upp till SMI......
Visst, jag kan väl ta den vägen förbi när jag är i Sthlm nångång men inte som elev.....
Och inte som elev i DEN klassen....
Som en klasskamrat sa idag när hon tog avsked av en annan klasskamrat som inte kan komma i morgon....
"Jag tänker aldrig mera börja en kurs när det ska vara så här jobbigt att sluta den".........
För så är det....
Samtidigt som det är så skönt att man har klarat av den, skrivuppgiften och examinationen så är det så sorgligt att lämna en massa härliga människor.......
Men vi planerar en återträff eller fortbildning som vi sa i höst..........
Nu sängen för att möta den allra sista dagen som elev i morgon......
