EN LISA FÖR SJÄLEN.....
Att bo 10 minuter från City och ändå ha den vilda naturen utanför knuten är en lisa för själen....
Vaknade tidigt i morse då Dottern gick upp (Fick hämta henne igår kväll eftersom hon ångrade att hon skulle vara själv när sambon jobbade natt, se tidigare inlägg)
Matade hundarna och gick morgonpromenaden så tidigt att de blev förvånade.....
Morgonen var disig och fuktig...
Solen försökte bryta igenom de kompakta molnen men lyckades inte.....
Luften doftade nyponrosor, dagg, mylla och svagt från myren...
Här växer hjortron och extremt stora blåbär eftersom torka aldrig når hit in....
Myren öppnar sig längst in i den djupa skogen i en liten sjö...
Den luktar unket illa och borde inte innehålla något liv men ändå häckar här ett tranpar, spoven, hägern och en annan sjöfågel jag känner igen lätet på men inte vet vad den heter..
Den skrek när jag passerade stigen som leder runt myren till sjön....
För att inte tala om alla sorters grodor och paddor som har själva tillverkningsfabriken här och kommer i hundratals på kvällarna....
Bakom våra hus ligger en övegiven fotbollslan som kommunen för länge sedan slutat klippa..
Den är idag en äng med knappa meterhöga växtligheter av olika slag...
Där gick en flock rådjur och betade medan en noggrant höll oss under uppsikt...
Vindarna låg nog på dem för hundarna reagerade inte utan fortsatte sitt eviga nosande....
När vi sedan svängde av vägen igen kom en grävling springande framför oss....
Då reagerade Stor för han trodde förmodligen att det var en katt och de gillar han ju inte...
Grävlingen tog full fart mot ängen och trastarna tjattrade upprört, störda i sina sysslor.......
Jag mötte inte en människa på hela vägen och kände mig som en del av naturen trots att jag gick på cykelbanor omgivna av hus...
Visst, man svär över ogräs, gräsklippning, målning, myggor och snöskottning men ynnesten av att få vara nära naturen väger ändå över....
Ha en fin dag
