DUNKELI-DUNK........




Jag måste vara en vekling.......
Jag har pendlat i två dagar och är helt slut på kvällarna.....
Visst....... Dagarna är fulla av intryck, uppgifter och kurskollegor men på tåget hem kommer den totala tröttheten......
Associerar rälsljuden med dagens trumövningar......
Dunkeli dunk......Dinkeli dunk......Dinkeli dunkeli doja.....
Hjärnan blir tom och av den sociala Tinelin finns intet när jag kommer hem.........
Vill helst bara vara tyst.........

Men men, det är bara två dagar kvar av varjedagpendlande sen blir det bara enstaka dagar framöver......
Så stå ut med mig........



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0