Tinelin

Mannen och jag har haft en irriterande stämning mellan oss hela helgen.......
Dåligt med sömn för både han och mig trots att båda hävdar att den andra har sovit.......
"Som du har snarkat i natt så har du väl för f-n sovit" har det låtit i båda riktningarna....
"Jag kan väl inte rå för vad jag gör när jag sover, men DU har hållt mig vaken med dina timmerstockar"...
osv....



Vad är det som gör att det är så skämmigt att snarka? särskilt som kvinna?
Jag menar männen har ju alltid gjort det och det är inget konstigt med det?
Som kvinna är man antingen full eller överviktig när man snarkar.........

Jag hävdar också att den allergi jag känner av hundarna bidrar till snarket eftersom jag blir å slemmig i halsen....
(OK, lite överviktig också om det ska vara så noga)

Ventilerade ämnet med mina kollegor och de flesta hade också män som hade problem med sina fruars snarkningar......
En kollegas man sa att det var tur att han jobbade på nätterna så han slapp höra henne varje natt.......



Så jag stegade in på apoteket för att kanske råda bot....
Smög omkring som en k-t tonåring som skulle köpa kondomer..
Väntade tills jag var ensam i butiken och frågade lågmält var man kunde prova.....

Högt och tydligt som om jag var hörselskadad talade hon om hur jag skulle dosera.
Precis som om det stod SNARKARE i pannan på mig....
"Det är inte till mig utan till min man" sa jag, betalade och gick.........(förlåt Mannen)

---