Livets Efterrätt????
Jag fick kärt besök igår så jag "glömde" helt enkelt att uppdatera bloggen igår : D
Stor & Liten skulle tillbringa fredag och lördag hos oss när Sonen roade sig på annat håll....
Och som man längtar när de inte är här..... När man tog de för givet svor man över hundhår, blöta tassar och promenader i ur och skur, men nu har jag verkligen njutit av stunderna med de....
En varm hundkropp som lägger sig tvärs över fötterna när man tittar på TV, en kall nos som pockar på uppmärksamhet, bedjande ögon som tigger en godbit och glädjen i snön på promenaderna....
Alltid glada och förväntansfulla....Hur tungt de än sover så reser de sig när jag reser mig....
Är det vad andra kallar livets efterrätt ; barnbarnen?
Ja inte vet jag men stunderna med Stor & Liten är precis så lagom härliga och långa att man inte hinner tröttna innan de åker hem igen.....
Kommentarer
Trackback
