Kapitel 75: ETT TUFFT BESLUT.....


Dagarna gick och Mela blev allt starkare i sina muskler... Hon kunde själv äta, klia sig, använda fjärrkontrollen och andra saker som är så självklara för oss att kunna....
Hon tränade tappert och ville så gärna komma ur respen....
Hon tyckte att den skavde och ville att läkaren skulle ta bort den....
Eftersom Mela var envis så gjorde läkaren som hon sa....

Det var jättejobbigt förstås att jobba med sina andningsmusker själv efter att ha varit i respen i två månader men hon kämpade på....
Hela dagen gick och värdena såg bra ut... hon fick ha lite mera syrgas i masken än förr men det var detsamma...
När jag åkte för kvällen var hon lite orolig och fick jobbigt med andningen, men eftersom hon alltid blev mera orolig på kvällen stålsatte jag mig och åkte hem i alla fall...

Mannen ringde till sjukhuset när han åkte hem från jobbet och fick höra att hon hade det jobbigt så han åkte dit utan att ringa mig.....
Istället låg jag och undrade vart han tagit vägen och mobilen var avstängd så jag fick inte tag i honom....
Jag var sur på honom när ham kom hem tidigt på morgonen tills jag fick reda på att han varit hela natten hos Mela som haft jättejobbigt....
De hade fått maskeventilera henne med C-pap mask (respirator över ansiktet) och hon ville ha tillbaka respen igen....

När jag kom upp såg hon riktigt eländig ut och jag förbannade mig återigen för att ha lämnat henne kvällen innan....


RSS 2.0