Kapitel 18: SILVERSMED.......

Vi började på silversmideskurs jag och Michaela........
Jag har aldrig varit intresserad av småpickel men hon hade ett tålamod utan like......
Hon älskade att utmana silverplåt med sågblad tunt som en synål och trots att hon var så darrhänt skapade hon fantastiska smycken....



Rolling Stones kända tunga i silverplåt....
Detta är ett halssmycke och ca 35mm högt



Det här projektet blev hennes sista och hon hann inte avsluta det..
En armbandslänk med en oxiderad dödskalle..
Ringarna till länken är gjord av silvertråd som rullats kring en tunn strumpsticka och sedan sågats isär
Sen länkar man de en och en i ett möster för att få till armlänken..
Pyssligt värre......


Ingenting fick hindra henne från att komma iväg på tisdagskvällarna och till slut tyckte även jag att det var roligt.
Silvret var dyrt men jag använde tråd i mina smycken istället för det var billigare. så att Michaela fick jobba med det hon ville.

Vid det här laget hade jag stridit mig till  att få jobba som personlig assistent istället för att vara sjukskriven.
Försäkringskassan hade börjat opponera sig mot min sjukskrivning eftersom det inte var jag som var sjuk..........
Jag hade laddat och förberett Michaela på att tongångarna kunde bli hårda....
Men hon skulle även veta att jag ALDRIG skulle sätta henne i klistret utan hellre säga upp mig från mitt jobb.
Jag lovade att så länge hon behövde mig skulle jag finnas där...
Då lovade hon mig att ta hand om mig när jag blev gammal och senil.............

Vi fick rätt mot försäkringskassan och jag blev projektanställd som personlig assistent så länge behovet fanns och det var skönt...........

Under den här hösten (-04) var Michaelas försämring så märkbar..... Hon använde syrgas dygnet runt, hon åt mera kortison som fick henne att svälla upp i ansiktet, hon började tappa hår..... Hennes långa hår fick bytas ut till kortare, uppklippta varianter. Hon vägrade dock att sluta färga det....Var man Rockbitch så var man, och då SKULLE håret vara svart.... 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0