ROCKBITCHEN

Ur dagboken:

31/5, onsdag

Vaknade klockan sex av att marken rörde sig utanför fönstret och det var ett jäkla liv..
Grävmaskiner och gubbar rev upp asfalten utanför. Huset vibrerade och det var lönlöst att ens försöka sova mer....
Ringde hem och väckte Mannen som skulle komma ner på förmiddagen eftersom Mela skulle flytta till THIVA idag.
Tog lite frukt till frukost och lämnade in min tvätt i receptionen innan jag gick till sjukhuset...
Egentligen förstår jag inte varför jag tvingar mig dit så tidigt eftersom jag ändå inte blir insläppt före 11....

Mela var jättestressad... Det var fullt liv på "salen" och en unge hade gapat oavbrutet hela morgonen i sängen intill Melas...
Kirurgen hade varit och spolat stomin och en annan hade kollat läckaget runt pegen (knappen hon fick sondmat genom på magen)
Vi fick komma in precis när hon var färdig för avfärd till THIVA.

Transportrespen funkade inget vidare på Mela så läkaren fick handventilera (som en stor ballong som han tryckte på i lagoma andetag).
Han sövde i allafall henne innan hon kopplades bort från respiratorn så hon slapp den ångesten i alla fall...

Jag tror att peronalen på CIVA var glad att slippa oss för det var inte precis nån som kom fram och sa hej då till oss så saknaden är ömsesidig ....

Framme på THIVA var hon fortfarande jättestressad när hon vaknade ur narkosen..Det var jättejobbigt med andningen.
Respen var en likadan som på ECMO så jag vet inte om övergången var jobbig. Dessutom hade hon en puls på över 140 hela dagen så hon såg inte pigg ut ...
Man fick höja både trycken och syrgasmängden under resten av dagen....

Läkaren gav henne rejält med sömnmedel till natten och hon sov som en stock när vi gick 21.30

I morgon ska de operera bort Port-a-chaten (dosan på bröstkorgen som nålen sätts i) eftersom de tror att det finns tarmbakterier kvar där sen tarmen brast, och att det är därför inte infektionen vill ge sig....
Så ännu en oviss dag att se fram mot....