Tinelin

Söndag igen och veckorna bara rusar fram...
Halva maj  har gått och jag får en svag panikkänsla av att jag inte hinner med.....
Ni som känner mig vet att jag njuter mest av tiden fram till midsommar...
Allt det skira, alla fåglar, ljuset, allt som finns kvar.......
Samma visa varje år....
Jag springer liksom förbi njutningen och Hoppsan Kerstin är det över.......
Att jag aldrig lär mig.....

Den här veckan har jag i alla fall haft kvalificerad Myrantid.....
Dottern har ju börjat sin sista månad i skolan och vi pusslar med hennes schema för att det ska fungera.
De dagar hennes sambo jobbar (han är brandman och jobbar långa skift men inte varje dag) turas vi om, jag, Mannen och Myrfarfar....
det går fantastiskt smärtfritt...
Jag får lite välbehövlig semester från jobbet och kan gå in i spädbarnslunken där det inte finns flera måsten än en ren blöja, en flaska välling , sömn och närhet...
För det får man underbara tandlösa leenden och uppmärksammande gurgel tillbaka......

Två nätter har hon sovit här denna vecka också...
Den första sattes min nattsömn på prov med tretimmars pass i sovande...
Gick som en zoombie dagen efter.......

Sent igår kväll hämtade vi upp henne hos sin farfar för mamma och pappa var på rajtan tajtan...
Vi spelade för Pärlorna först och hämtade upp en sovande Myra på vägen hem...
Hon fortsatte att sova fram till halv sex i morse, fick en flaska välling och somnade om igen...
DÅ blev mormor glad som fick sin sömn om än längst ut på kanten av sängen eftersom Myran så liten hon är brer  ut sig rejält.....

Mannen är och lagar kollegors turnébuss då de desperata ringde igår kväll och hade trasig tank (en fulltankad dessutom)..Bandet som är från södra Sverige hade ingen rolig kväll/natt så jag hoppas att Mannen fixar det åt dem... Som han sa: Man ska hjälpa sina kollegor, nästa gång kan det vara vi som behöver hjälpen... 
Men när han kommer hem ska vi lämna tillbaka Myran och fira en försenad Dotterfödelsedag samtidigt.. (hon fyllde i tisdags) SonSambon och Grodan följer med eftersom Sonen är i Grannlandet i Väst och jobbar.......

Nej nu lite nytta medan Myran sover i vagnen...

Har tillbringat en helg (eller ett dygn) med Myran....
Dottern och Myran sov här i natt när Myrpappan jobbade eftersom hon har problem med magen och därför sover väldigt dåligt på nätterna (Myran alltså)

Jag hörde hur den duktiga mamman kom ner tre gånger i natt för att värma mat så mycket sömn kan det inte ha blivit...
När de kom ner strax efter nio i morse sa jag att jag tar henne så kan du gå upp och sova några timmar till.....

Mannen sov så det var bara Myran och jag.....
Matade henne, badade henne, klädde henne och tog en promenad.....
Satt med henne i famnen och tog till knep jag lärde mig när mina ungar var små och hårda i magen....
Febertermometer med barnolja på gör susen......

Nöjd blev hon efter väl uträttat arbete och somnade på Mannens mage.........
Sonen med Sambo och Grodan kom på bullbesök och när de gått åkte jag, Dottern och Myran till Köpcentret i Väst....
Sådär ett par timmar före stängningsdag är det perfekt att strosa omkring i folktomma affärer, sitta ner och fika och Bara Vara......

För det är så man lever livet med en liten baby som inte har större krav än närhet, mat och torr blöja........
Klart blodtryckssänkande och välbefinnandet smyger sig på...
Perfekt uppladdning inför en  fullspäckad vecka...
Får hoppas att jag får varva ner med bäbisar någon gång emellan åt......

Myran.......



5 timmar gammal....



1 vecka gammal....



2 veckor gammal



2 1/2 vecka gammal.....

Hur har jag någonsin klarat mig utan henne tidigare????

PS...
Jag har även ett bonusbarnbarn Grodan som är två månader gammal...
och hon är också en viktig ingridiens i vår roll som mor och farföräldrar...
Av förklarliga skäl träffar jag inte henne lika ofta som Myran men hon blir inte
mindre viktig för det...
Av samma anledning lägger jag inte upp bilder på henne just nu...

De allra bästa stunderna är när både Myran och Grodan är här tillsammans med sina föräldrar....

 

Hej Hopp

Har velat bespara er mera sjukprat i Bloggen och helt enkelt hållit mig härifrån ett tag...
Jag är fortfarande hemma och sjukskriven eftersom denna förbannade infektion aldrig ger med sig....
Nog om detta...

Jag har nu varit mormor i en och en halv vecka och det känns fortfarande helt overkligt...
Att i timmar kunna sitta med Myran i famnen och bara förundra sig över hennes fulländighet...
Dock är det bekymmer med amningen som för så många andra och Myran har inte gått upp i vikt...
Dottern är ledsen över detta förstås, för hon vill verkligen amma sitt barn, men jag har sagt åt henne att det inte är hela världen...
Ge tillägg och se tiden an...Världen går inte under om man måste ge ersättning i stället och hon är inte en sämre mamma för det...
Tvärtom, de kan dela föräldraskapet på ett helt annat sätt och lägga energin på annat......

Har googlat och läst massor om just amning...
Varför måste vi vara så väldigt duktiga hela tiden??
Det är inte många i slutänden som tycker att amningen fungerar helt ut i alla fall så varför utsätta sig för oro man inte behöver?

Själv ammade jag Sonen i knappt tre månader, Mela i några veckor(för hon gick inte upp i vikt) och Dottern i 11 månader eftersom hon vägrade ta nappflaska.....
Och man blir låst av amningen ju längre man håller på....

Idag ska jag ta mig en promenad tror jag för att se hur mycket jag kan provocera mina luftrör/lungor...
Må så gott i solen