Tinelin

Idag har jag varit trött och frånvarande..........Både jag och mannen sov dåligt i natt efter att ha tittat på ett program på TV4 Fakta igår kväll.
Programmet var en brittisk dokumentär om tre tjejer som hade samma sjukdom som Mela, och som alla var så dålig i sin sjukdom att de behövde sättas upp på transplantationsväntelista...........

ALLT rann över både mig och mannen igen.......Ångesten satt som en hård klump i bröstet när det så väl gick att identifiera sig med familjernas situationer.
Hur hoppet sakta, sakta dalade ju längre tiden gick och inga lungor dök upp.
Blicken på dessa flickor som väntade, och led.
Den snabba andningen, hostan, avmagringen, frågorna de inte vågade ställa av rädsla för att såra sina föräldrar.......

En äldre tjej som beslutat sig för att INTE välja transplatation utan låta tiden ha sin gång............Hon hade planerat allt inför sin död och begravning, hade tagit reda på ungefär HUR hon skulle dö.....Hon låg med syrgasgrimma, gjorde uppehåll i sin berättelse för att orka andas, men berättade med klar röst och fast blick om sitt liv och att hon var nöjd med det liv hon fått..
Tillbringade sin tid till att samla in pengar till forskningen kring denna dödliga sjukdom, och samlade in över 2 miljoner själv. Så oerhört modig verkade hon..........11 dagar senare dog hon 29 år gammal..........: (

En 10-årig flicka hade turen att få nya lungor efter tre månaders väntan och man fick följa hennes resa till operationen. Hennes ångest och rädsla för att dö på operationsbordet, och föräldrarnas skräck när de lämnade sin flicka på operationen..........

Den andra lilla flickan hade en ovanligare blodgrupp, var liten till växten och hade gått ner kraftigt i vikt..............
Till henne fanns det nog inga nya lungor i tid, men det fick man inte veta...........

VARFÖR utsätter man sig för smärtan som väller över en när man ser något som finns så nära en själv????
Mannen mår dåligt, och jag mår dåligt.................Kommer vi nånsin att slippa den fruktansvärda smärtan som alltid lurar bakom hörnet???????

Och nu till det häftiga......Ni som känner mig vet att jag tror på ett liv efter döden!

Mela lovade att hon skulle hälsa på om det gick.

Jag känner ofta en närvaro som jag inte kan förklara där jag känner mig glad och trygg....

Den känslan hade jag aldrig innan hon dog!

Mela älskade verkligen sitt rum, var stolt över sin design och skulle vara överlycklig om rummet användes igen....

Idag när jag knäppte korten i "hårsalongen" fick jag bevis tycker jag.....

Har ni nån gång hört talas om Orber???

Orber är ett ljusfenomen som uppkommer i reflektion med energi. Dessa visar sig som mjölkiga runda fläckar över bilden!
Ju flera orber desto starkare energi.....

Sen finns det teoretiker som hävdar att orber är reflektioner i ljus, damm och lins och det kan jag köpa om ALLA kort tagna i en serie såg likadana ut då korten är tagna från samma vinkel direkt efter varann....

Titta på bild 1 och bild 4. Dessa kort är tagna direkt efter varann men kort 1 har inga orber medan bild 4 har massor.

Titta sen på bild 5 som har en stark orb reflekterad på väggen där INGENTING kunnat spegla den.....

Jag är övertygad om att det är Mela som ger sig till känna..... andra får tro vad de vill................

Ikväll har jag veckans enda hemmakväll. Efter att ha jobbat sent tog jag en sväng till kyrkogården för att tända ljus.
Jag har bestämt att under de mörka månaderna ska det alltid brinna ett ljus hos Mela, så jag åker dit ett par gånger i veckan..........
Många hade tydligen uppmärksammat årsdagen för det fanns gott om rosor vid hennes grav!
Mela gillade verkligen inte blommor men ändå växer det så det knakar på det lilla landet framför stenen.
En pojkvän hon hade köpte röda rosor till henne en "alla hjärtans dag" när de varit tillsammans i nån månad. Mela sa då: "Jag gillar inte blommor!" Tror ni pojkvännen nånsin mera köpte blommor åt henne?

Gissa om blomaffären blev brydd då vi skulle beställa kistdekoration och vi sa att den inte fick innehålla blommor..............
Nej det blev bara gröna blad och växter och fullt med gula fjärilar.
Mela skrattade nog gott åt minen på blomaffärsfolket!!!

Det känns lättare nu när årsdagen passerat..... på nåt sätt återupplever jag hennes sista dag om och om igen just på årsdagen! Det blir inte lättare fast åren går heller..............

Som ett inlägg sa så ryser även jag av Martin Stenmarcks rader: "Jag kommer inte hem ikväll, om jag känner mig själv. Låt oss ta farväl, av både hjärta och själ"................

Den låten kom ut i slutet av hennes sjukhusvistelse och eftersom vi lyssnade på radio på dagarna på sjukhuset, så var det precis som om Mela ville förbereda oss genom den sången.

En annan skiva jag har svårt att lyssna på numera är I`m from Barcelona" som var en favoritskiva för Mela! Den skivan spelade vi på repeat när hon bestämt sig för att ge upp och hon somnade in till den skiva hon gillade mest..........

Jag har lyssnat ett par gånger efteråt men förknippar den bara med sjukhus, ångest och död så den är långt undanstoppad nu.

Det var inte meningen att min lediga kväll skulle bli en "ältandes" kväll men förmodligen har jag mycket kvar att bearbeta och det kommer att ta sin tid.
MEN som jag sagt tidigare: Jag är oftast glad men får mina svackor. Det får väl alla?

SItter och tittar på Lisa Williams på TV4+ och är så fascinerad av hennes förmåga att på ett naturligt sätt förmedla kontakt mellan levande och döda.
Hade hon funnits i Sverige hade jag inte tvekat att ta kontakt med henne för att komma i kontakt med Mela.

Mela lovade oss saker innan hon dog (som att hälsa på oss ofta) vilket hon kanske inte klarar av att göra.
Jag skulle så gärna vilja veta att hon har det bra var hon än är.....
Men det finns för många oseriösa sk medium som utnyttjar människor i sorg så jag vågar inte gå till vem som helst!

Annars har vi idag tillbringat dagen i replokalen och det  kändes LITE ringrostigt kan jag lova.....
Men vi har spelat så pass länge så att det blir rutin när vi började med en del låtar vi körde in i våras....
Har inte ens nynnat på de under hela sommaren men när introt var klart " BARA KOM" låten...

Värre var det sen när vi körde in nya. Dessutom låtar jag aldrig hört förr. Men efter några gånger satt den första låten och vi gick in på den andra.
Några körningar på den oxå och "hej" va bra det går....

Tillbaka till den första låten igen och hmmm, introt kommer gång och jag följer bara med. Totalt ovetande om melodin stämmer eller inte men den passar ju ackorden i alla fall...

Mannen och keyboardisten ser min förvirring och skrattar gott. Melodin VAR rätt men det är himla jobbigt att känna osäkerheten.
Helt plötsligt går låtarna i varann och det blir bara kaos i huvudet............

HJÄRNSLÄPP!!!!!!
.                                                                                           

Här tror jag att vi ska hinna köra in MASSOR av låtar idag och så blir det bara två!!!!
OK, jag hade inte förberett mig, hade inte lyssnat in låtarna innan, hade inte tagit ut de på gitarr SÅ VAD KAN JAG FÖRVÄNTA MIG??????

Vi ska köra ett rep till i morgon och jag har lovat att lyssna in de två låtarna + en till tills dess!                                                                                                                                                        
Har jag börjat???
Nix Pix!!
Har lagt in de på telefonen så jag får väl hjärntvätta nattsömnen med repeat, det har funkat förr ; )