Tinelin

Som ni vet har jag ifrågasatt meningen med livet flera gånger på Bloggen....
Köpslagit med mig själv att allt som sker ska lära oss något till vårt nästa liv....
Jag har också frågat mig varför man måste gå igenom samma saker flera gånger om man då ska lära sig något av det.....

Jag tycker att jag och min familj har fått tagit vår beskärda del av livets skola och att det kan få vara lugnt ett tag nu men inte....

Mammas Särbo i de djupa Hälsingeskogarna ringde mig med gråten i halsen och allt stod på ända igen.....
Han sa att mamma och han alltid brukade ringa varann om de hade några bekymmer och jag frågade vad som hänt....
Han berättade att hans son som är bosatt i södra Sverige med sin familj hade ramlat ner från ett träd under dagen...
Nu ligger han nedsövd i respirator på intensivvårdsavdelningen med mycket svåra skallskador och utgången är oviss....
Han är gift och har tre små barn.......

Mammas Särbo har redan förlorat sin hustru och sin Särbo till cancern.....
Kommer han nu att förlora sin enda son också????
Avståndet är långt och oron stor.....

Jag sa att han måste känna efter själv om han orkar åka ner eller inte...
Men han vet inte......
Han både vill och samtidigt kan han inte....
Han vet inte om han klarar av det......

Sonen har sin hustru hos sig och hon i sin tur har sina föräldrar hos sig........
Jag sa till honom att hålla tät kontakt med hennes föräldrar för själv kommer hon förmodligen inte att orka...

Jag bad honom också att inte vara ensam hemma..........
Åk hem till din dotter och se till att ni är tillsammans....
Allt annat är oviktigt......

Jag sa också att jag finns här när han än behöver mig...........

Livet ÄR och FÖRBLIR orättvist.......
Andra åker gräddfil genom livet och andra kämpar för varje sekund......
Vad är meningen med det????