TUSEN FRÅGOR............



Hur många stenar kan man bära innan kroppen stupar?
Hur många känslor kan man bearbeta på samma gång?
Hur mycket empati ska man ge utan att kväva någon?

De sista dagarna har tärt hårt på både kropp och själ.........
Att få hem mamma blev inte vad jag trodde.........
Helt plötsligt klarar hon ingenting.......
Säger hon åtminstone till mig..........

Hon klarar inte av att vara själv.........
Hon klarar inte av att fixa mat.........
Hon klarar inte av att tvätta sig själv.........
Hon klarar inte av att hämta tidningen eller posten........
Hon klarar inte av att ha ångest..........
.........säger hon till mig.......

Hon pratar med monoton röst när hon svarar.........
Hon tittar bort eller blundar när jag pratar med henne.......
Hon vill inte höra på det jag säger utan säger att hon VET redan allt jag ska säga.....
Hon vill inte gå till psykolog.........
Hon vill inte åka sjukresa.........
Hon vill inte ha vissa ur hemtjänsten.......
Hon vill inte ha färdiglagad mat som värms i micro.......
.......men vill heller inte laga maten själv..........


Det spelar ingen roll vad jag säger.......
Att hon egentligen är friskare än hon var INNAN operationen.......
Att man måste utsätta sig för det man är rädd för, för att sedan slippa rädslan.......
Att man inte ska förutse att det mesta kommer att hända
.......gör det OM det händer.............

Jag vill bara att hon ska veta
Att jag bryr mig
Att hon ska ha lite jävla anamma i sig
Att ju mer jag hjälper henne dessto mera stjälper jag henne.......

MEN HUR GÖR MAN?????



Kommentarer
Postat av: .....

Det finns ett talesätt som går "Den man älskar släpper man fri" - Personen måste förstå på egen hand att den klarar sig själv.



Är hon "friskförklarad" så borde hon kunna klara sig själv?

Det är svårt att säga nej, men ibland måste man... Både för dig och henne.

2010-10-14 @ 17:36:19
Postat av: tinelin

Jag vet...

Nu är hon ju inte friskförklarad utan har metastaser kvar i levern som ska cellgiftas/opereras..

Men sett till hur hon var INNAN den första operationen så mår hon fysiskt bättre än vad hon gjort på flera år...

Men vad hjälper det när hjärnan säger annat?

2010-10-15 @ 08:30:16
Postat av: Moster B

För många år sedan var jag själv i en liknande situation som din, jag fick i den vevan en psykologkontakt som hjälpte mig att sätta gränser, jag klarade det inte på egen hand. Det var tufft att reducera mina besök hos mamma men jag mådde faktiskt bättre när jag förstod att jag behövde vara lite egoistisk i det här läget för att orka med situationen. Mitt råd: tänk lite på dig själv nu! Du har gjort och gör mer än tillräckligt!

2010-10-16 @ 00:07:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0