Tinelin

Lördagen tillbringade jag med att först dammsuga av Tinelinhuset från hundhår.........
Stor &  Liten bor här då Sonen har separerat från sin sambo.......
Det är en mycket deprimerad Son som numera huserar på övervåningen.....
Jag har aldrig sett honom så nere någonsin.......

Det är inte bara separationen i sig.........
Han står numera med ett nyinköpt radhus själv.........
Ett radhus som dessutom måste totalrenoveras innan han kan flytta in..........
Om han någonsin kommer att göra det..........

Huset är köpt till oss så jag vet inte om jag vill ha en framtid där själv. säger han.......
Jag och Mannen försöker få honom på andra tankar...........
Självklart får han bo här så länge han vill och behöver men han måste också gå vidare........
Det är svårt att tro att det ska gå, säger han........

Tiden bleker alla sår (inte läker) även om det tar olika lång tid och vi finns här så länge du vill älskade son......

Jag och Fröken Piano tillsammas med Mannen drog sedan till den lilla bruksorten norr om Staden där det vankades julmarknad......
En gammal hederlig men kolbullar och hembakat tunnbröd........
Glögg och pepparkakor...........
När man efter en lång mörk färd på en tvättbrädsväg nalkade Bruket var det som att kliva in i ett julkort.......

Vi skulle spela julkonsert i den lilla kyrkan vid vattnet och det var sagolikt vackert........
Marschaller, levande ljus och en fullsatt kyrka........
Vi delade konserten med ett annat band och där de hade valt mera tradionella julsånger hade vi grävt djupt ner i julpärmarna för att hitta det lilla extra........
Och det blev SÅÅÅ lyckat.......

Julkonserten drog över tiden och vi fick bråttom att plocka ner vår anläggning, packa bilen och styra tillbaka mot staden eftersom vi skulle spela i Baren klockan sju........
Julkonserten slutade tio över sex och vi stod uppackade och klara för att köra i Baren klockan tio i sju!!!!
Världens bästa Mannen kunde vi tacka för det och hans kollega från jobbet.....
Hur snabbt jobbade inte de egentligen och hur fort kan man köra på ett tvättbrädsväg????

En halvtimme in i spelningen när Mannen och hans kollega åkt för att käka händer det som inte FÅR hända......
Vattenflaskan min trogna vän vickar över bordet där mixerbordet står.......
Inte mycket men ändå hamnar vatten i mixerbordet.............
OCH över min telefon..............

Torkar, vänder upp och ner och kör ändå tills det börjar spraka i högtalarna..........
Ringer Mannen igen......(från Fröken Pianos telefon, min fungerade inte heller) och de får slänga i sig maten och komma tillbaka........
Jag hade inte talat om vad som hänt men den stora pölen på golvet avslöjade mig......

Mannen som likt Mc Gywer fixar allt med ingenting (den här gången med en kökssax och kontorstejp) gjorde att vi kunde komma igång igen efter en kvart..........
Vad gjorde jag utan honom <3

Väl hemma efter två lyckade spelningar möttes jag av en ledsen och deprimerad Son som efter en träff med sin forna sambo insett att det nu är definitivt slut mellan dem........
Det är svårt att tackla den glada känslan man har efter en lyckad eftermiddag och kväll med den bittra sanningen med Sonenes olyckliga kärlek........
Så nära ligger känslorna varandra att man pendlar mellan lyckorus och de svartaste tankar........
Det gäller bara att hålla näsan över vattenytan även om resten av kroppen ligger dränkt under vattnet......