Jag och min friska kollega var ju till det blågula varuhuset igår för att handla bla rumsavdelare till vår avdelning....
Ni som nån gång handlat där (och det har väl alla) svär, förbannar och lovar dyrt och heligt att ALDRIG handla där igen
För att:

1: Det fattas ALLTID nån skruv eller nåt
2: Ritningarna överensstämmer ALDRIG med verkligheten
3: ALLT är så in i H-e väl förpackat att det tar en halv dag att frigöra allt material först!
4: OSV OSV

Men innan dagen var slut hade
vi möblerat med två stycken rumsavdelare, ett bord, två höga stolar samt förvaringslådor i byggsats.... Det enda vi kunde använda på en gång var glödlamporna till spotlightsen.....De var bara att skruva i : )

Så nu har jag gjort den insatsen till jobbet, funderade på att åka till blågula varuhuset själv för att köpa en av rumsavdelarna....... Kraftigt nedsatt pris och perfekt i hårateljén.......

Ja ja, jag kommer att svära och förbanna igen men då gör jag ju det i alla fall för min egen skull.........

Nu är det dags för en dusch innan sängen....Jag öppnar i morgon

Mötet med chefen jag förberett hela helgen blev inställt!!!! Typiskt när man lixom är laddad!!! Men vår kära kollega som ensam fick dra lasset förra veckan när både jag och vår andra kollega var hemma sjuka, hade logiskt däckat idag så jag jobbade på avdelningen i stället där jag behövdes mest!!!! Mötet får vänta några veckor.....

Vad har hänt annars idag?? Tja,inte mycket....Snön har fortsatt att falla så ungarna på jobbet är glada och vill vara ute!
Vi åkte till det blågula varuhuset jag och min friska kollega efter jobbet för att handla lite hyllor till avdelningen...
Det blev lite annat oxå för det är MYCKET roligare att handla för andras (kommunens) pengar : )

En fika hann vi oxå med innan vi med fullproppad firmabil (mannens) halkade hem i vintermörkret.....
Dottern med pojkvän fixade middag i form av varmkorv, pommes alt bröd och sallad medans jag hamnade framför min "favoritsåpa" på Hallmark channel nämligen Mcleods Döttrar som handlar om tjejers kamp på en farm i Australien.....
En otroligt realistisk serie som går för 8:e säsongen och jag har inte missat en enda!!!!

Nu väntar lite plock innan Prison Break innan det är dags att hälsa på John Blund....

Tack för idag ; )

---

Idag var jag NÄSTAN glad att inte "Stor & Liten" bor hos oss......För då slipper man gå ut på
rastningspromenader i det här vädret!!
Hundarna ÄLSKAR fullkomligt snön och vill inte gå in.

Men jag var ändå tvungen att gå ut en sväng idag....Gården skulle skottas, Ufis ha korsorden, jag skulle byta ljus hos Mela och jag var såååååå sugen på kålpudding i matlådan i morgon så jag tog en sväng till affären oxå för att köpa råvaror till den!!!

Mumsig blev den tycker både jag och dotterns pojkvän......Roligt med nån som uppskattar ALL husmanskost mer än jag!!!!
Köpte en varsin biff till middag och gjorde klyftpotatis till, inte fel det heller!!

Nu väntar jag med bävan på kvällens och nattens utlovade oväder efter ostkusten.....Minns allt för väl samma tid för 10 år sen när vår stad hamnade på världskartan som krigszon.... Dryga metern snö på ett dygn. Hemskt just då men ganska mysigt sen.....

Men inte sååå mycket igen tack!

---

Idag har jag suttit och svurit framför datorn och googlat på designhjälp till min sida....................

Jag förstår hur dottern känner sig vid matteboken......Instruktionerna bara rinner igenom skallen (om ens det) och försvinner ut i tomma intet!!!
Det finns lixom ingen logik i det hela, eller?

Så nu sitter jag här med samma gamla design, snodd från standardgalleriet och
VIIIIIIIIIIIIIILLLLLLLLLLLLL  verkligen ha en EGEN design............

Idag gjorde jag en fuling............ Hastigt och lustigt  kollade jag med min "Hoppa-in-med-kort-varsel-vikarie" om hon kunde jobba på eftermiddagen (vilket hon kunde) så då tog jag helt sonika 4 timmars semester!!!!
VILKET INNEBÄR ATT JAG OXÅ SLIPPER KVÄLLSMÖTET!!!!!!    *flinar stort*

Istället åkte jag hem till mina bästisar "Stor & Liten" som sonen lämnat här innan han for på ekonomitävling.........
Måste absolut ta i tu med "svinstian" här hemma, men tänkte uppdatera gårdagskvällen först........

Vi skulle då agera "levande orkester" för ett hundratal gymnasietvåor som har haft "styrdans" på idrottsschemat under hösten och nu hade "riktigt" dans som avslutning i skolans entre´.....
Byggnaden är helt i sten, högt i tak och INTE idealisk att ha "levande musik" i.......Ljudet rullar runt och dessutom pajade kablar till en del av högtalarna så de tystnade.........
Lite smått  nedrigt då sonen ALLTID är med som ljudtekniker och fixar sånt på rekordtid!!!     MEN............eftersom han skulle på tävling idag fick han åka sen vi ställt ljudet OCH DÅ FUNKADE ALLT PERFEKT!!!!!

Bara att bita ihop..............Mannen grejar ju oxå allt tekniskt, men det är lite svårt samtidigt som man spelar!!!!
Men det löste sig till slut och kvällen blev lyckad tycker jag ; )
Alla elever gjorde sitt bästa och INGEN satt och hängde utan var verkligen uppe med en danspartner hela kvällen!!!

Några hade (hörde vi på omvägar) haft en förfest med  starkare drycker för att våga dansa, men de allra flesta vågade helt nyktra.

Idrottslärarna bjöd oss på pizza innan och hade köpt en STOR familjepizza............Jag kan inte äta pizza innan jag ska sjunga och Keyboardisten hade precis ätit så Mannen och sonen delade på den, med betoning på Mannen...............
Pizzan var för 4 personer.........
Det var bara jag som var hungrig när vi åkte hem kan jag lova : ) Mannen var BARA törstig

Nej nu blir det mockning i svinstian..............

Idag har jag varit trött och frånvarande..........Både jag och mannen sov dåligt i natt efter att ha tittat på ett program på TV4 Fakta igår kväll.
Programmet var en brittisk dokumentär om tre tjejer som hade samma sjukdom som Mela, och som alla var så dålig i sin sjukdom att de behövde sättas upp på transplantationsväntelista...........

ALLT rann över både mig och mannen igen.......Ångesten satt som en hård klump i bröstet när det så väl gick att identifiera sig med familjernas situationer.
Hur hoppet sakta, sakta dalade ju längre tiden gick och inga lungor dök upp.
Blicken på dessa flickor som väntade, och led.
Den snabba andningen, hostan, avmagringen, frågorna de inte vågade ställa av rädsla för att såra sina föräldrar.......

En äldre tjej som beslutat sig för att INTE välja transplatation utan låta tiden ha sin gång............Hon hade planerat allt inför sin död och begravning, hade tagit reda på ungefär HUR hon skulle dö.....Hon låg med syrgasgrimma, gjorde uppehåll i sin berättelse för att orka andas, men berättade med klar röst och fast blick om sitt liv och att hon var nöjd med det liv hon fått..
Tillbringade sin tid till att samla in pengar till forskningen kring denna dödliga sjukdom, och samlade in över 2 miljoner själv. Så oerhört modig verkade hon..........11 dagar senare dog hon 29 år gammal..........: (

En 10-årig flicka hade turen att få nya lungor efter tre månaders väntan och man fick följa hennes resa till operationen. Hennes ångest och rädsla för att dö på operationsbordet, och föräldrarnas skräck när de lämnade sin flicka på operationen..........

Den andra lilla flickan hade en ovanligare blodgrupp, var liten till växten och hade gått ner kraftigt i vikt..............
Till henne fanns det nog inga nya lungor i tid, men det fick man inte veta...........

VARFÖR utsätter man sig för smärtan som väller över en när man ser något som finns så nära en själv????
Mannen mår dåligt, och jag mår dåligt.................Kommer vi nånsin att slippa den fruktansvärda smärtan som alltid lurar bakom hörnet???????