Tinelin

I morse strax före sju vaknade jag av att mannen satt på sängkanten i färd med att klä på sig!
Jag undrade vad han höll på med....
Klockan är ju snart sju, sa han (han åker till jobbet vid den tiden)
Men det är ju söndag sa jag, och mannen stirrade misstroget på mig..........
Tvekandes mellan att gå upp eller lägga sig ner igen. Jag försökte påminna om att:



1. Jag börjar jobba på måndag, har jag gått upp än? (börjar tidigare än mannen)
2. Dottern gjorde sin sista festivalkväll och kom hem 02.30
    efter att du bett mig ringa och kolla var hon är.
    (hon satt på bussen)
3. Du har ju inte varit ledig en dag än den här veckan (han är bara ledig på söndagar)

Till slut bestämde mannen sig -trött som han var och rätt glad för några extratimmars sömn - för att lägga sig ner och sova vidare men sa : Jag skyller på dig om det ändå är måndag!!!

När vi sedan vaknade framåt 10 snåret (usch jag måste vända tillbaka dygnet) sa jag till honom:
Tänk om jag inte vaknat, och du gjort dig i ordning och åkt och blivit förbannad för att de andra inte kommit. Om du hade ringt och väckt de med en utskällning klockan 7 en söndagsmorgon. (undrar vad de kallat dig?)

Ja men OM det var måndag hade jag ändå skyllt på dig, sa mannen

Det är kärlek det! 

---